Annons
Vidare till skovdenyheter.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Rektorer kritiska till undermålig styrning

Obligatorisk prao införs på högstadiet den 1 juli. Många västsvenska rektorer är tveksamma till reformen och den politiska styrningen av studie- och yrkesvägledningen i Västsverige enligt en rapport från Västsvenska Handelskammaren.

Den 1 juli införs obligatorisk prao på högstadiet. Många västsvenska rektorer är tveksamma till reformen och anser att den politiska styrningen av studie- och yrkesvägledningen i Västsverige är undermålig – det resulterar i att unga väljer ”fel utbildningar” enligt Västsvenska Handelskammarens senaste rapport som släpptes under måndagen.

– Unga och arbetssökande måste få bättre koll på var jobben finns, det är helt avgörande för att näringslivet ska få tillgång till rätt kompetens och kunna växa. Samtidigt ser vi hur området nedprioriteras i skolan, det vill vi ändra på, säger Åsa Vikner, ansvarig för kompetensförsörjning på Västsvenska Handelskammaren.

I rapporten, som undersöker hur studie- och yrkesvägledningen fungerar i Västsverige, har 65 högstadierektorer intervjuats på skolor i 17 kommuner. Därtill har kommunernas politiska styrdokument granskats.

Rapporten visar att Skövde är näst sämst när rektorerna betygsätter hur studie- och yrkesvägledningen fungerar i kommunen. Skövde och Falköping saknar dessutom tydliga politiska målsättningar för arbetet med studie- och yrkesvägledningen. I Skaraborg ligger man runt snittet (596) i Västra Götaland när det kommer till antalet högstadieelever per studie- och yrkesvägledare på högstadiet.

– Vi underkänner den politiska styrningen av studie- och yrkesvägledningen i Västsverige. Hälften av kommunerna saknar lokala målsättningar med arbetet på området vilket resulterar i en otydlighet gentemot rektorn, som har det övergripande ansvaret för studie- och yrkesvägledningen på skolan, fortsätter Vikner.

Var tredje rektor upplever att huvudmannen inte ställer några krav på dem för arbetet med studie- och yrkesvägledningen och var femte att de inte avrapporterar arbetet till någon. En fjärdedel av rektorerna är negativa till återinförseln av tio dagars obligatorisk prao på högstadiet. Många av dem är oroliga för hur arbetet med att hitta praoplatser ska lösas rent organisatoriskt, andra för arbetsmiljöansvaret som rektorerna bär på praktikplatserna och för att det inte breddar elevernas arbetsmarknadsperspektiv. Där studie- och yrkesvägledningen uppges fungera över snittet tenderar man att vara mer negativ till reformen.

– Det är i grunden positivt att prao återinförs men det är oerhört viktigt att huvudmännen tar rektorernas oro på allvar och skapar strukturer som underlättar det logistiska arbetet och säkerställer en kvalitativ praoperiod för eleverna. Samt att det finns viss flexibilitet för de skolor som redan har ett upparbetat och fungerande arbetssätt för att öka elevers kunskap om arbetsmarknaden.

Västsvenska Handelskammaren vill se tydligare politisk styrning, inrättandet av långsiktiga planer som tydliggör uppdrag och ansvarsfördelning, mer resurser till studie- och yrkesvägledningen och, där så är möjligt, att lärlingar engageras som handledare för elever som gör prao.