Annons
Vidare till skovdenyheter.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Något färre äldre får medicin mot psykos

Användningen av antipsykotiska läkemedel på äldreboenden i Tidaholm har minskat, men är fortfarande hög jämfört med i de flesta närliggande kommuner. Det visar nya siffror från Socialstyrelsen.

I våras berättade tidningen om att Tidaholm sticker ut när det gäller användningen av antipsykotiska läkemedel bland äldre i särskilt boende. Antipsykotiska läkemedel rekommenderas normalt inte till äldre. Ändå fick var femte person, 20,7 procent av de boende över 75 år, på Tidaholms äldreboenden sådana läkemedel.

Maud Joelsson, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Tidaholms kommun, kommenterade då situationen så här:

– Antalet personer vid särskilt boende med ordination på antipsykotiska läkemedel har ökat mot föregående år i hela landet och speglar vård- och omsorgsbehovet för denna grupp.

Nu har den andelen minskat något i Tidaholm. Enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser, som nyligen publicerades, får numera 17,1 procent av de gamla på äldreboenden i Tidaholm antipsykotiska läkemedel. Det är en något lägre andel än snittet för Västra Götalandsregionen, men fortfarande högre än i de flesta Skaraborgskommuner, till exempel Skövde, Skara och Falköping.

I Skaraborg finns dock allra högst andel äldre som får antipsykotiska läkemedel på äldreboenden i Götene. Här får 23,1 procent av de äldre läkemedel mot psykos. Det är stor skillnad mot kommunen med lägst andel. I Karlsborg får bara 3,3 procent på äldreboenden denna typ av läkemedel.

Aggressivitet kan vara en del av sjukdomsbilden vid senildemens. Då kan antipsykotiska läkemedel vara till hjälp, precis som vid psykotiska symptom, enligt Socialstyrelsen. Dock används dessa läkemedel enligt Socialstyrelsen ofta inom äldrevården även för att dämpa andra symptom vid demens, så som motorisk oro eller rop och har då oftast ingen effekt, eller en mycket begränsad effekt.

–Ibland används de vid demens för att mildra en viss typ av symptom, men egentligen ska man inte använda dem, har Kalle Brandstedt, utredare vid Socialstyrelsen, tidigare sagt till tidningen.