Annons
Vidare till skovdenyheter.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Unga behöver ta och växa upp

 
Coronaviruset 2020
Visa alla artiklar

Ministern lovordar kommuner som hittar på nya sätt att skapa jobb för unga. Varför glöms företagen?

Under coronakrisen står många unga utan jobb. Regeringen har därför satsat 180 miljoner kronor för att kommunerna ska kunna erbjuda sommarjobb, men satsningen är missriktad. Unga behöver växa upp och lära sig ta ansvar för sig själva och för andra. Det görs inte genom specialdesignade kommunala insatser för ungdomar.

På en pressträff (15/5) berättade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) om hur regeringens stöd för sommarjobb ska hjälpa unga genom krisen. Regeringen har lovat sommarjobb åt upp till 20 000 unga med ett särskilt stöd till kommuner, trots att många av de vanliga kommunala sommarjobben inte är aktuella.

Jobb inom vård och äldreomsorg kan inte bli av under coronapandemin. Smittorisken är för stor. Nordmark har tidigare uppmanat kommunerna att i stället ”vara kreativa”, trygg i vetskapen om att ”det finns en stor uppfinningsrikedom i våra kommuner” (Dagens Samhälle, 4/5).

På pressträffen gav Nordmark också konkreta exempel på sådan uppfinningsrikedom. I Tranås ska stödet användas till coronasäkrade sommarlovsaktiviteter, och för att genomföra enkätundersökningar. I Arjeplog ska en kommunal fastighetssatsning utökas för att ge fler sommarjobb åt unga.

Sommarjobbssatsningen skickar en tydlig signal till Sveriges unga. Att jobb skapas av den kommunala byråkratin med statliga anslag. Det spelar ingen roll om jobben fyller någon som helst funktion. Med skattefinansierad uppfinningsrikedom kan alla få ett jobb, så snart en politiker fattat beslut.

Arbetsmarknadsministern verkar inte ha övervägt att det finns kreativa verksamheter vid sidan av den offentliga sektorn. De kallas företag. De drivs av personer som har slitit hårt, och tagit risker med egna pengar för att starta något som är deras. De kan vara lantbrukare, klädförsäljare och städare. De betalar skatt så att staten har pengar för att betala ut regeringens 180 miljoner kronor till kommuner så att de kan hitta på sommarjobb.

Företagarna jobbar för att försörja sig, och inte för att tjäna in extrapengar under sommarlovet. I regel har de inga lov. I vissa fall har de inte ens tid att ta ut semester. Och just nu befinner sig många av dem i en pressad situation, samtidigt som regeringen prioriterar sommarjobb till sysslolösa ungdomar.

Folkhälsomyndighetens restriktioner har slagit hårt mot många verksamheter. Men det finns ändå stora möjligheter under krisen. I bland annat Jönköping har många ungdomar valt att starta egna företag när sommarjobben tryter (P4 Jönköping, 4/5).

I takt med att ekonomin ställer om under coronakrisen dyker nya möjligheter upp som unga kan ta. Att vagga in dem i den falska tryggheten att kommunerna kan ordna jobb är knappast lämpligt. Det bästa steget in i vuxenlivet är att också anpassa sig efter krisen, såsom alla vuxna behöver göra.

l stället för att satsa på menlösa sommarjobb bör regeringen fundera på hur politiken ska kunna stimulera företagande. Låt hellre de unga ta steget in i vuxenlivet genom att ta ansvar själva.