Annons
Vidare till skovdenyheter.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Skolan är inte trygg

Signaturen Förtvivlad anhörig beskriver hur otryggheten ökar i skolan och hur vardagen kan se ut för elever som trakasseras, hotas och rånas i skolan.

Elever trakasseras, hotas, utpressas på pengar och rånas på sina tillhörigheter i skolan. Skolans enda verktyg är att omplacera eller stänga av förövarna. Men vad hjälper det? Unga kriminella kan fortsätta att förfölja sina offer utanför skolan och på sociala medier. Det är inte ens säkert att skolan kan identifiera vilka det är eftersom de också hotar vittnen. Då kommer de undan, utan kännbara konsekvenser, utan straff och kan fortsätta förstöra andra människors liv.

Om ett barn utsätts för hot, fysiskt, verbalt, på sociala medier, så rasar hela världen samman. Plötsligt ändras hela vardagen. Barnet kan inte gå ensam till och från skolan. Barnet kan inte själv gå ut med hunden eller ta en joggingtur. Barnet kan inte gå ärenden, handla, gå på stan eller gå på bio med en kompis utan vuxet sällskap.

Utvecklingen hos barnet hämmas. Att bli självständig är inte att tänka på när barnet måste vaktas dygnets alla timmar. På skolan får inte barnet vistas ensam i något utrymme, varken i korridoren, matsalen eller omklädningsrummet, på toaletten eller skolgården, ifall de som hotat skulle dyka upp. Inte bara den psykiska hälsan påverkas utan också den fysiska.

Barnet sover sämre och riskerar att komma efter i skolan. Koncentrationen sviktar även lektionstid om barnet är rädd för vad som ska hända på rasten. Står förövarna och väntar? Vissa dagar kanske barnet vägrar att gå till skolan alls. Lärandet påverkas och möjligheten att skaffa sig en utbildning och ett jobb försämras.

Föräldrar måste ta ledigt från jobbet eller ändra sina arbetstider för att kunna skjutsa till och från skolan, gå på möten och hemundervisa. I värsta fall får de gå ner på deltid eller sjukskriva sig för att bearbeta traumat och hantera vardagen. Mitt i den egna känslostormen måste föräldrarna fortfarande utgöra en trygg punkt för barnet. Flera svåra val måste göras. Vågar man polisanmäla? Kommer de att hämnas på barnet isåfall? Vet de var vi bor?

Skolan, polisen och socialen står handfallna. De har varken tillräckliga befogenheter eller resurser för att förhindra våldet på våra skolor. Inte ens de mest utsatta eleverna på särskolan är skyddade. Tvärtom utgör de extra lätta offer för unga brottslingar. Media vågar inte rapportera om händelserna för att inte göra livet ännu värre för brottsoffren. Därmed får allmänheten heller inte reda på hur det står till på våra skolor.

Barnet förlorar tilltron till skolan och vuxenvärlden. Föräldrarna förlorar tilltron till rättsväsendet och samhället. Förövarnas rätt till utbildning går före brottsoffrens och övriga elevers trygghet.

Vilken bild av samhället får ett hotat barn? Vilken tillit till sina medmänniskor känner ett hotat barn? Och vilka signaler sänder samhället till unga kriminella?

När tryggheten raseras kommer rädslan och oron - hos offret, föräldrar, syskon och anhöriga. Klumpen i magen blir det nya normala. Otryggheten ökar, inte bara i storstäderna utan också här och nu, i Skövde. Tryggheten är vår tids ödesfråga.

Förtvivlad anhörig

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel