I början av juni helgonförklarades nunnan Elisabeth Hesselblad av påven Franciskus på Petersplatsen i Rom. Hon blev det första svenska helgonet på 625 år. Just nu arbetar fotografen Thomas Örn Karlsson, boende i Fåglavik, tillsammans med journalisten Jakob Simonson med en ny bok om nunnan. Det har tidigare gjorts böcker om Hesselblad, men i form av biografier eller faktaböcker. Den nya boken kommer att ha inslag av fiktion, fakta och fotografi.

Det är en fiktiv berättelse utifrån historiska fakta, säger Simonson.

Thomas Örn Karlsson bor granne med huset i Fåglavik där Hesselblad föddes. Idén till boken växte fram när han började arbetade med Herrljunga kommun beträffande en pilgrimsled till minne av Hesselblad. Fotografen och journalisten är barndomsvänner från Strömstad och bestämde sig för att arbeta tillsammans med boken.

Den stora visionen är att boken ska vara ute innan julhandeln, säger Örn Karlsson.

Simonson fortsätter:

Det är viktigt att få ut den i år när det är aktuellt. Vi jobbar på.

Hesselblad föddes i Fåglavik, men flyttade som ettåring till Falun. Tiden i Falun slutade med en konkurs och familjen flyttade till Skövde. Efter ännu en konkurs hamnade familjen på fattighuset. Den kommande boken kommer att fokusera på många olika unika händelser i Hesselblads liv, men också på ett samhälle i stor förändring. Fotografier av naturen runt om i Fåglavik blir viktig, liksom arrangerade bilder med statister med inspiration hämtat från Hesselblads liv.

Boken kommer att skildra ett annat samhälle, ett samhälle som inte finns kvar. Det känns spännande att lyfta fram, säger Simonson.

Nytt hopp har växt upp i Fåglavik efter helgonförklaringen. Herrljunga kommun har börjat intressera sig för området igen berättar Örn Karlsson. Det gamla brukssamhället har haft många hårda år sedan glasbruket lades ner. Glasbruket var centralt för orten, men nu kan en ny mittpunkt växa fram.

Med helgonförklaringen blir Fåglavik viktig och sätter orten på kartan igen, säger Örn Karlsson.

Som 18-åring bestämde sig Hesselblad för att pröva lyckan i USA och arbetade där för att skicka hem pengar till familjen i Sverige. Hon utbildade sig till sjuksköterska och ville fortsätta som läkare när hon fick ett livsavgörande besked.

Problemen hon haft med magsår var nu så illa att hon inte hade långt kvar att leva. Hon bestämde sig för att flytta till Rom 1903, ett år efter sin konvertering till katolicismen. Där ville hon leva sin sista tid på jorden. I Rom bodde hon i ett hus där heliga Birgitta bott i under 1300-talet. Åtta år efter flytten startade Hesselblad Birgittasystrarna, en modern gren av den klosterrörelse heliga Birgitta påbörjade flera århundraden tidigare. Hennes liv blev mycket längre än hon trott och hon levde länge som nunna.

Hon har varit lite av en doldis i Sverige. Kanske på grund av att hon är katolik, säger Simonson.

Det finns i dag över 50 kloster som tillhör den del av Birgittaorden som Hesselblad startade. Mest känd är hon kanske för att i klostret ha skyddat och härbärgat judar undan tyska nazister under Andra världskriget. Simonson och Örn Karlsson vill lyfta fram alla spännande delar av Hesselblads liv just genom fiktion, fakta och fotografier. De vill lyfta fram människan bakom helgonet och berätta hennes historia i likhet med andra historiska romaner.

Kvinnor har nog lätt glömts bort i historien vid den tiden, säger Örn Karlsson innan hans vän, barndomskamrat och numera kollega fortsätter:

Vi ska se hennes livsgärning för vad den är.