Annons
Vidare till skovdenyheter.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gustav Juntti: Nordisk lycka står emot pandemin

 
Coronaviruset 2020
Visa alla artiklar

De nordiska länderna är lyckligast i världen. Det ökar vår motståndskraft i svåra tider.

Fredagen innebar vårdagjämning. Ljus, lätthet och lycka kännetecknar våren. Samtidigt har ett nytt mörker lagt sig. Många undrar hur vi ska hitta ljusningar, om en själv kommer få hjälp och vad man kan göra för att hjälpa. Det är dock sällan vi i Norden behöver svara på dessa allmängiltiga frågor. Vi är nämligen lyckligast på jorden.

Internationella lyckodagen inföll i år samtidigt som vårdagjämningen. Sedan 2012 publicerar FN:s globala nätverk för utveckling av hållbara lösningar (SDSN) årets lyckorapport just då.

För tredje året i rad är Finland det lyckligaste landet. Övriga topp fem är i fallande ordning Danmark, Schweiz, Island och Norge. Efter Nederländerna kommer Sverige, precis som förra året, på en sjundeplats. På de tio främsta platserna är det bara Nya Zeeland som ligger utanför nordvästra Europa.

Rapporten bygger på att medborgare i 156 länder har fått uppskatta sin egen situation och hur nöjd man är med sitt liv. Skillnaden i lycka mäts i sex dimensioner. Fyra är sociala: att ha någon att lita på i vått och torrt, att känna sig fri att fatta viktiga livsbeslut, generositet samt frihet från korruption (vilket kallas för institutionell tillit). De övriga två behandlar storleken på ens inkomst och antalet hälsosamma år som livet erbjuder.

Sveriges höga resultat förklaras främst av inkomst, tillit till andra, ett hälsosamt liv och en stor frihet att fatta egna beslut. Vår lycka styrs däremot inte lika tydligt av andras generositet – möjligen ett utslag av den berömda statsindividualismen – eller okorrumperade myndigheter. Så här ser det ut i alla våra grannländer.

Den genomsnittliga lyckan i Europa är strax över sju på en tiogradig skala. Norden ligger en hel poäng högre. Hälften av skillnaden förklaras av vår höga sociala och institutionella tillit. Det här är viktigt av flera skäl.

Om den nordiska nivån av tillit spreds ut i resten av Europa skulle alla vara tio procentenheter lyckligare. Och som den danske ekonomen Christian Bjørnskov visat innebär högre tillit en högre ekonomisk utveckling.

Skillnaden mellan nivåerna i Tyskland och Frankrike (eller mellan regionerna Veneto i nordöstra Italien och sydliga Sicilien) ger 20 procent högre tillväxt i produktivitet och därmed 10 procent snabbare tillväxt i inkomst per capita, enligt Bjørnskov.

I årets lyckorapport har forskarna för första gången tittat på hur städer påverkar lyckan. I Helsingfors är folk lyckligast. Stockholm kommer på nionde plats och Göteborg på plats 24. Generellt finns ett klart samband mellan ett lyckligt land och lyckan bland boende i storstäder, vilket är tydligare i länder längre ner på listan. Det är begripligt.

I mindre utvecklade länder kan städer erbjuda större utbud av arbete, socialt umgänge, mat och nöjen än den fattiga landsbygden. I rika länder observerar forskarna dock motsatsen.

Den lyckopremie som stadsbor generellt uppvisar försvinner i länder med höga inkomstnivåer som de nordiska. I vissa fall blir lyckan rentav lägre i staden än i mer lantliga områden. Det här skär rakt igenom den politiska konflikt mellan stad och land som vuxit i Sverige de senaste åren. Att trängas i tunnelbanan är inte samma sak som att stå nära andra människor rent socialt.

Vi lever just nu i prövande tider med stora förändringar. Det är helt naturligt att känna sig uppgiven och negativ. En pandemi kan öka känslan av förlorad kontroll och syfte i livet.

Men som en av forskarna bakom rapporten säger om effekten av hög tillit och lycka: ”Det finns mer motståndskraft, eftersom gemensam tillit minskar bördan i svåra tider.” Vi är inte själva. Och vi vet om det. Tänk på det när vi söker ljus efter mörkret.