Annons
Vidare till skovdenyheter.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gustav Juntti: När säger Kina "Det här är inte ett virus"?

 
Coronaviruset 2020
Visa alla artiklar

Kända demokrater har arresterats i Hongkong. Det lär sätta igång nya protestvågor mot Pekingregimen.

”Det här är inte ett möte”. Eunice Yung höll upp en skylt som parafraserade den franske konstnären René Magritte och hans målning av en pipa. Det var 6 maj förra året, och kulmen på ett intensivt bråk i Hongkongs lagstiftande församling om vem som var ansvarig för att hantera ett lagförslag om utelämnande till Fastlandskina.

Lagförslaget osade av auktoritära ingrepp i Hongkongs oberoende rättsväsende. Så de demokratiska partierna i kammaren ville granska, diskutera och analysera. Den bakomliggande taktiken var förstås att dra ut på tiden och hinna mobilisera motstånd, både parlamentariskt och bland befolkningen. Det lyckades de rätt bra med.

Yung tillhör de Pekingtrogna som har majoritet i kammaren. De blev mycket irriterade över demokraternas nitiska protokollsföljande och ingrep i den ordinarie processen. De förklarade den tillsatta granskningskommittén för inkapabel och bestämde att lagförslaget skulle upp i kammaren för behandling 12 juni.

Därför valde demokraterna att hålla ett eget sammanträde med den ursprungliga kommittén. De Pekingtrogna bojkottade mötet sånär som Eunice Yungs korta framträdande.

På tisdag är det ett år sedan den sista av de ”små” protesterna ägde rum i Hongkong. 28 april deltog omkring 100 000 människor – tio gånger fler än den föregående i slutet av mars.

Kort därefter utspelade sig episoden mellan de Pekingtrogna och de demokratiska lagstiftarna. Och 9 juni marscherade var sjunde Hongkongbo, över en miljon människor, i den största protesten sedan stödprotesterna för studenterna på Himmelska fridens torg år 1989.

Under coronapandemin har protestvågorna av naturliga skäl ebbat ur. Men det kan snart ändras.

Hongkong hade bland de första bekräftade fallen av corona utanför Kina, ungefär samtidigt som Sveriges första fall bekräftades i Jönköping sista januari. Men i den tätbefolkade staden med sju miljoner invånare har i skrivande stund bara fyra dödsfall registrerats.

Som ledarsidan tidigare uttryckt bör vi undvika att jämföra smitto- och dödstal mellan länder för att utvärdera hur effektiva smittskyddsåtgärderna är. Men en mildare smäll av pandemin ger också kraft när vardagen ska återgå. Givet den senaste veckans arresteringar lär det betyda fler stora protester i Hongkong.

Sedan protesterna i juni har tusentals deltagare arresterats, ofta på godtyckliga grunder. Det är ett led i Pekings metod att avskräcka och tysta motståndet mot mer kinesisk kontroll över det fria territoriet. Men 18 april grep polisen ett dussintal av de mest kända och uppskattade demokraterna.

Det kommer samtidigt som två andra viktiga händelser. Dels försöker Pekingregimen smyga in nya lagförslag, bland annat ett som kriminaliserar förolämpningar av nationalsången, i kammaren. Det strider mot Hongkongs grundlag och liknar hur Pekingregimens senaste försök till att pressa fram lagstiftning tog sin form.

Dels har tre amerikanska stridsfartyg i veckan som gick seglat in i ett område av Sydkinesiska sjön som Kina gör anspråk på – något som internationella domstolar tillbakavisat som illegitimt.

Området har blivit en nyckel för den asiatiska, och därmed globala, säkerhetspolitiken. En tredjedel av världens råolja passerar igenom området, liksom en tredjedel av sjöburen godsfrakt. Bland annat passerar gods till Sverige till ett värde av 100 miljarder genom det årligen.

Kina är sedan länge involverat i ett handelskrig med USA, och lider tungt av det. Samtidigt har båda länderna hanterat coronaviruset katastrofalt dåligt. Som den tyske utrikesministern Heiko Maas har sagt ligger de i varsin extrem ände av skalan och kan inte utgöra en modell för Europa. Det är också det internationella samfundets bild.

Båda länderna har därför behov av att en pyrande konflikt flammar upp igen. Utrikes segrar krävs för att tona ner pratet om försvagade inhemska ekonomier. Varje debatt om Sydkinesiska sjön är bättre än frågor om Hongkong. Och en socialt distanserad värld innebär en mindre globaliserad värld, vilket skadar Kina mer än något annat land.

Kina och dess statskontrollerade medier har länge spridit propaganda om att viruset är ett biokemiskt amerikanskt vapen. Bli inte förvånad om Folkets Dagblad publicerar den kända illustrationen av coronaviruset under rubriken ”Det här är inte ett virus”.