Annons
Vidare till skovdenyheter.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gustav Juntti: Matbutiker kan bli en ny klassmarkör

Obemannade digitala matbutiker sägs vara räddningen för boende utanför tätorter. Men de minskar samtidigt ens frihet.

I början av 2010-talet dök virtuella matbutiker upp i Sydkoreas huvudstad Seoul. Framför digitala hyllor och livsmedel kunde upptagna stadsbor i väntan på tunnelbanan plocka ihop matkassen i mobilen, och styra vart och när leveransen skulle ske.

Det visade sig dock att människor gillar att gå i fysiska matbutiker. Dels för att vi vill klämma på bananerna, dels för att vi vill lägga tid på något annat än mobilen och jobbet.

Det här har driftiga entreprenörer nu förstått. De har också förstått att matbutiker är en knutpunkt för många, oavsett hur stor eller liten orten man bor på är. Redan 2016 testades konceptet med en obemannad fysisk butik i Skåne. Den digitalt styrda affären gjorde succé.

Därför växer nu de obemannade butikerna fram runt om i landet. Utanför Örebro och på Öland är de igång. Bolaget Lifvs har nyligen öppnat flera nya moduler, bland annat utanför Halmstad, utöver de 17 som redan finns från Mora i Norr till Örkelljunga i söder.

Snart kan Haboborna ha en av de 20-talet första av de över 300 butiker som bolaget planerar att öppna. Lifvs har ansökt om bygglov för att öppna i Furusjö utanför Habo. (För full transparens: tidningens förre ägare Herenco har investerat riskkapital i Lifvs. Ulf Rostedt, vd Herenco Invest, sitter även som ledamot i Lifvs styrelse.)

I Broaryd utanför Gislaved handlar mellan 60 och 70 kunder om dagen i den butik som en annan aktör, Automat, öppnade i början av maj. Man är även på väg att etablera sig i Sjölunda utanför Lidköping, och liknande lokala initiativ finns i Ardala, Vara och Skövde.

Det nya konceptet är främst inriktat på handelns vita fläckar i gles- och på landsbygd. Men det passar också på orter som bygger nya bostadsområden utanför stadskärnan, dit matbutiker och annan service sällan skyndar sig – om de någonsin kommer.

Obemannade närbutiker hotar givetvis de etablerade kedjornas intäkter. Pressbyrån har därför startat en obemannad butik i centrala Stockholm samt testat små obemannade enheter i kontorsmiljöer. ICA har testat en mindre obemannad butik i värmländska Årjäng med gott resultat. Coop är på väg att göra samma sak i Gävleområdet till hösten, vilket redan gjorts i Norge.

Obemannade butiker kan skaka om maktordningen inom handeln. Butiksägarna och butikschefer är oftast män, medan de som arbetar i butiken oftast är kvinnor. Precis som i Broaryd kan fler kvinnor enklare starta och driva lönsamma lokala företag.

Det finns andra fördelar, som att digitalt styrda butiker gör det enklare att begränsa eller styra kundflöden för att minska smittorisker under en pandemi. Samtidigt bygger konceptet på datainsamling och övervakning.

”Om en person köper köttfärs i vår butik kan vi snabb föreslå tomatsås eller tacokrydda, beroende på data vi har om kunden. Det är något som bara e-handlare gör annars”, menar Lifvs grundare. Insläpp och säkerhet sköts med kameror och sensorer, vilket i dag går långsamt men lär förbättras med hjälp av ansiktsigenkänning.

Men en av det senaste årtiondets stora lärdomar är att människor vill ha mer kontroll över sin data och den information som i dag samlas och säljs utan samtycke. Det måste finnas en gräns för hur mycket, hur ofta och när företag får ta ens privata information för att tjäna pengar på det.

Det måste också finnas en gräns där den digitala världen slutar. För vissa är det en motståndshandling mot urbanism att bosätta sig utanför tätorter, för andra ett självklart val. Att inte bo tätt inpå andra visade sig under vårens pandemi vara en komparativ fördel.

Frihet handlar i grund och botten om att ha en plats där man inte känner sig övervakad, vare sig platsen är fysisk eller mental. Att ha råd att åka lite längre till gammeldags butiker med personal i stället för att gå till digitala obemannade diton kanske blir framtidens nya klassmarkör mellan de som äger sin egen data och de som tvingas sälja den.