Annons
Vidare till skovdenyheter.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gustav Juntti: De högre lärosätenas rektorer lever i förnekelse

 
Coronaviruset 2020
Visa alla artiklar

Pandemin har tagit många liv och försämrat än fler. Men den omförhandlar även värdet på högre utbildning radikalt.

Under det senaste årtiondet har digitalisering slagit igenom som tydligast inom utbildning och på arbetsplatser. Det är bra. Exempelvis har högre utbildning övergått till digital distansutbildning för att hantera coronapandemin.

I veckan krävde dock 1500 internationella studenter sänkta terminsavgifter (SR, 12/5). Skälet? Den digitala undervisningen är inte tillräckligt bra. Det verkar vara fler som dragit den slutsatsen.

Under 2010-talets explosiva digitala tillväxt har distansutbildningarna i Sverige minskat med 25 procent, enligt Universitets- och högskolerådet. Ett minskat utbud är en signal på att få läser kursen. Det är konstigt av två skäl.

Dels för att riksdagen redan 2011 antog ett mål om att Sverige skulle bli världsbäst ”på att använda digitaliseringens möjligheter”. Formuleringen har sipprat in i regeringens digitaliseringsstrategi som sjösattes i maj 2017. I årets budget lade ministern för högre utbildning Matilda Ernkrans (S) dock bara 7 miljoner kronor på mer distansutbildning.

Dels för att priset på digitala tjänster och produkter sjunkit stadigt under hela 2000-talet. Det verkar inte svenska lärosäten ha tagit till sig. De har nämligen lägst teknologisk förändring i Norden, enligt en studie av Riksrevisionen från 2019.

Vissa lärosäten borde enligt studien vara 20 procent mer effektiva baserat på mängden resurser de i dag får. För det krävs exempelvis mer digitala lösningar som är billigare. Men dit är vi alltså inte på väg, givet de allt färre digitala utbildningarna under 2010-talet.

I veckan meddelade exempelvis högskolan i Jönköping att den planerar för fysisk undervisning till höstterminen (P4 Jönköping, 13/5). Andra lärosäten, som Göteborgs universitet och högskolan i Borås, går dock åt andra hållet och sköter allt digitalt till slutet av oktober. Förmodligen spelar det ingen roll vad de gör. Pandemin ifrågasätter nu värdet av det som högre lärosäten erbjuder.

Att läsa på universitet är dyrt. Europeiska medborgare kan läsa avgiftsfritt i Sverige, men behöver ofta ta stora lån för levnadskostnader. För studenter utifrån EU kan ett års studier i Sverige kosta över 250 000 kronor i avgifter till lärosätet. I USA och Storbritannien täcker studieavgiften också sådant som boende, mat och läromedel vilket självfallet höjer priserna för högre utbildning rejält.

Oavsett studieort blir nu frågan: Varför betala så mycket för en produkt som plötsligt förlorat en stor del av sitt värde? Att inte få vara på plats försämrar universitetens erbjudande drastiskt. Och om den digitala undervisningen håller låg kvalitet lär få vilja skuldsätta sig för att ta del av den. Det kan skapa en skiktning bland lärosäten.

Om alla lärosäten utökar sin digitala utbildning, så finns det inget skäl att välja de sämre. De främsta universiteten kommer fortsätta attrahera studenter från hela världen, och med relativt billiga investeringar i fler digitala alternativ kan de sannolikt expandera sin marknadsandel rejält utan att tumma på sin exklusiva ställning bland kunderna.

Det verkar exempelvis Agneta Marell, rektor vid högskolan i Jönköping, inte förstå. ”Vi kommer inte att sänka avgifterna eftersom vi inte anser att det vare sig är enklare eller billigare att bedriva undervisning på distans”, blev kommentaren till de internationella studenterna.

Men att landets högre lärosäten ”inte anser” att digital undervisning är billigare är helt förryckt. Det signalerar att de vägrar erkänna att de måste sänka sina priser om de ska överleva. Få lär vilja lägga hundratusentals kronor för undervisning från Jönköping eller Borås via skärm, när de kända och stora skolorna erbjuder ungefär samma sak till fler.

Pandemin har tagit många liv och försämrat än fler. Att den radikalt omförhandlar värdet på högre utbildning kan dock visa sig vara bra för kommande generationer.