Annons
Vidare till skovdenyheter.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Forskare: Stängda skolor kan bli dyr läxa

Att många länder har valt att stänga skolorna för att hejda spridningen av coronaviruset kan stå dem dyrt i framtiden, varnar norsk forskning. Och det är dagens skolbarn, särskilt de yngsta och de elever som har svårast för sig, som får stå för merparten av notan.

I Norge kostar det samhället minst 1,7 miljarder norska kronor (cirka 1,6 miljarder svenska) att hålla skolorna stängda – varje dag. Det har den norska statistikbyrån, SSB, kommit fram till efter att ha gått igenom relevant forskning på området och sedan gjort egna, detaljerade beräkningar.

Men det handlar om en dold miljardkostnad, som norrmännen överlag inte lär märka så mycket av.

– Inte omedelbart. Kostnaderna kommer många år fram i tiden, när barnen är klara med skolan och är ute i arbetslivet, säger Sturla Løkken vid SSB.

Varit försiktiga

Han är en av de tre forskare, inriktade på utbildningsväsendet, som ligger bakom rapporten. Den är full av brasklappar om att beräkningarna bygger på förenklade antaganden och därmed rymmer ett stort mått av osäkerhet. Mot den bakgrunden, säger Sturla Løkken, har forskarna varit "tämligen konservativa" i sina kalkyler.

– Vi har försökt att vara försiktiga i alla led.

Som en konsekvens, påpekar SSB-forskarna, finns det en risk för att den verkliga kostnaden till och med är högre än de beräknade 1,7 miljarderna.

Minskad livsinkomst

Vad består då miljardnotan av? Huvuddelen, drygt 1,4 miljarder per förlorad skoldag, är den sammanlagda, förväntade minskningen av livsinkomsten för dem som nu går miste om utbildning. Lär man sig mindre kommer man också, i genomsnitt, att tjäna mindre pengar under sitt yrkesliv, är det enkla antagandet.

Att skolorna i Norge, sedan de stängdes den 12 mars, har fortsatt att bedriva utbildning på distans – i varierande grad beroende på skolnivå – har forskarna tagit höjd för i kalkylen, enligt Sturla Løkken.

– Likväl är det något som går förlorat när man inte har traditionell undervisning, säger han.

Viktiga bitar

Det är ett påstående som Björn Öckert, professor vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (Ifau) i Sverige, skriver under på. Exakt hur mycket sämre distansundervisning är i förhållande till traditionell undervisning är dock svårt att slå fast, säger han.

Mycket talar för att de rent kognitiva bitarna – det kunskapsmässiga, alltså det vi vanligen tänker på när vi pratar om "lärande" – ändå funkar någorlunda bra. Men samtidigt riskerar en del av träningen i social interaktion att gå förlorad på distans.

– Och vi vet att de bitarna är väldigt viktiga för hur man klarar sig senare i livet, säger Björn Öckert.

Kan hämtas in?

Enligt SSB-rapporten är de negativa konsekvenserna av distansundervisning störst för de yngre åldersgrupperna, som har ett mindre självständigt lärande än de äldre. Forskarna gör också det dystra antagandet att grundskoleeleverna generellt inte kommer att kunna läsa ikapp det de nu missar. Lägger man på en extra lärandebörda senare kommer det i stället att gå ut över det som eleverna då ska lära sig, enligt ordinarie läroplan. Och särskilt för de svagaste eleverna skulle bördan bli för stor, säger Sturla Løkken.

Björn Öckert är inte fullt lika pessimistisk på denna punkt:

– Med olika typer av insatser kan man säkert hämta in ganska mycket. Man kan förlänga skoldagar, förkorta skollov... Men man gör det säkert inte utan att det kostar något, säger han, och tillägger att detta i hög grad beror på hur länge avbrottet varar.

Minskad produktivitet

Att föräldrarnas produktivitet minskar när de yngsta barnen måste vara hemma från förskolor och skolor torde vara ett ganska okontroversiellt påstående. Värdet av produktivitetstappet, ungefär en kvarts miljard om dagen, står för resten av kostnaden för den norska skolstängningen. Även här har forskarna varit försiktiga – till exempel görs antagandet att alla föräldrar har möjlighet att jobba hemifrån, vilket knappast är fallet.

Finns det då inga samhällsekonomiska vinster av de restriktioner som införts för att hejda coronasmittan? Jodå, så kan det vara – men det har Sturla Løkken och hans kollegor inte tagit hänsyn till i sina beräkningar, det är de öppna med i rapporten.

Det är heller inget stort problem, enligt Björn Öckert: "Intäktssidan" av olika restriktioner är vi redan ganska medvetna om, det är delvis med tanke på dem som restriktionerna över huvud taget införs.

– Jag tycker det är bra att man lyfter fram att det även finns stora samhällskostnader av att stänga ner stora delar av samhället.

Ju mer lika de är Norge, desto större är relevansen av de norska resultaten för andra länder, anser Sturla Løkken. Ur svensk synvinkel är de högst relevanta, menar Björn Öckert.

– Att det rör sig om stora summor, det kan man ta med sig. Sedan, exakt hur stora de är, det får man ta med en nypa salt.

Mats Rörbecker/TT