Annons
Vidare till skovdenyheter.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Erica och Sebastian lever sin dröm som nystartade mjölkbönder i Berg

Artikel 71 av 75
Näringslivet i Skövde
Visa alla artiklar

De träffades på nätet. Erica bodde i Trollhättan och jobbade inom vården, Sebastian var köttbonde i Tibro. Nu bygger de en gemensam framtid som mjölkproducenter i Berg. – Det känns som det är detta vi ska göra, säger Erica Broo.

SMHI har lovat regn så det är inte konstigt att Sebastian Dessau är någon minut sen till intervjun när han svänger in på ladugårdsplanen med traktor och såmaskin. Varenda minut är värdefull när frö ska i jord. Sedan - när regnet kommer - är det för blött att köra.

Den 14 mars tog han och sambon Erica Broo, båda 28 år, över Skara stifts arrendegård i Berg.

– Det är väl den största utmaningen just nu, att komma i kapp och hitta rutiner, säger Sebastian. Han har tillbringat många timmar i traktorn de senaste månaderna för att plöja de 100 hektar som egentligen skulle ha plöjts i höstas.

Vi sitter i familjens kök och dricker elvakaffe. Yngste sonen Anton, fem månader, har vaknat, rödrosig, efter att ha sovit ute i vagnen medan Erica har gett de 19 nyanlända kvigorna nytt bete. Snickarna springer in och ut, den gamla arbetarbostaden ska fräschas upp för att passa en ung flerbarnsfamilj. Här bor också Ericas söner Oskar, åtta år och Rasmus fyra år.

Erica är från Trollhättan och jobbade inom vården när hon träffade Sebastian för tre år sedan. Då hade han en mindre gård i Tibro med köttdjur. Men gården låg 1,5 mil från bostaden och det kändes som om möjligheterna att utvecklas var begränsade. Då dök gården i Berg upp i Facebookflödet.

– Vi tog kontakt med stiftet och skickade in vårt cv. Det följdes av flera intervjuer där vi fick berätta om oss, vår familjesituation och vad vi har för framtidsplaner. Vi fick också skicka in en driftplan för företaget. Det kändes som stiftet verkligen ville ha en ung familj med mjölkproduktion, säger Erica.

Sebastian har alltid varit intresserad av lantbruk, en riktig "bonnapôjk" när han berättar om sig själv.

– När jag var liten var jag alltid på granngården och hjälpte till. Jag var aldrig i väg och festade med kompisarna utan tyckte det var roligare att jobba istället.

Ericas morföräldrar hade skogsbruk men inga djur.

– Innan jag träffade Sebastian hade jag bara sett kor i hagar men tänkt att det skulle vara kul att jobba med djur.

Nu blir det hon som får huvudansvaret för mjölkkorna. Paret har köpt in en besättning med cirka 50 kor från Uddevalla som flyttar in i september i ladugården med robotmjölkning. När de nyanlända kvigorna, som sprallar omkring i hagen utanför köksfönstret, har kalvat så småningom blir de också en del av besättningen på cirka 70-75 kor.

– Det är mycket man ska lära sig. Jag läser mycket och så har vi bra hjälp av vår avelsrådgivare. Jag frågar massor och hon säger att jag alltid kan ringa om det är något jag undrar, säger Erica.

Man kommer också att fortsätta att ha lite köttdjur för att hålla de vackra betesmarkerna i Berg öppna.

Att kompisarna tycker att hon är lite galen spelar ingen roll. Erica har hittat sin plats på jorden tillsammans med Sebastian. Att de lediga dagarna framöver kommer att vara få bekymrar varken henne eller Sebastian.

– Att leva som vi valt att göra är en livsstil. Det är vårt liv, säger Erica.

Det är längtan att få jobba med något eget, åt sig själva och med djur och natur som driver dem att satsa på en bransch som av olika skäl har svårt att locka yngre. Dels för att det är bundet och arbetsintensivt - under skörd och sådd blir dagarna långa och djuren kräver ständigt tillsyn. Dels för att det krävs mycket kapital.

Att Bergs präsbol är en arrendegård har underlättat Ericas och Sebastians längtan efter bondelivet. Få unga har råd att köpa en gård, som kanske kostar runt 20 miljoner och med en kontantinsats på 20 procent.

Nu betalar de en årshyra till stiftet och Sebastian har sedan tidigare byggt upp en maskinpark.

– Vi har bytt upp oss till lite större maskiner men inget nytt. Jag gillar att skruva så det kan vara lite äldre grejer för det går inte att köpa nytt. Det gäller att ha en lagom maskinpark så man inte belånar sig upp över öronen.

Sebastian jobbar fortfarande extra på en mjölkgård några dagar i veckan.

- Jag gör det fram till våra kor är på plats. All inkomst man kan få extra är värdefullt, säger han.

Det är dags att ta lite bilder i gårdsmiljö. Anton, mätt och nöjd efter en flaska välling, packas ner i vagnen igen. Kvigorna, som de nyfikna individer de är, flockas kring sin nya matte och husse. Det kommer några små regndroppar. Sebastian hastar i väg till traktorn, kanske hinner han så några hektar till innan jorden blir för blöt.

Erica och Sebastian har ett instagramkonto, #bergsprästbol, där man kan följa livet på gården.