Annons
Vidare till skovdenyheter.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Ta oron på allvar och anpassa boendet till värmeböljor

85 procent anser att det är mycket eller ganska sannolikt att Sverige kommer att uppleva varmare klimat i framtiden. Men bara var tredje person anser sig ha stora möjligheter att anpassa bostaden till ett varmare klimat, skriver Swecos hållbarhetschef Mattias Goldmann.

Oron över ett förändrat klimat är befogad. I vår del av världen stiger temperaturen ungefär dubbelt så snabbt som det globala snittet, och juni månad var för hela landet den varmaste på femtio år, med absolut temperaturrekord på många håll. Juli gav viss respit, men vi måste inse att värmeböljor ser ut att bli kraftfullare.

Därför måste vi bättre anpassa våra städer och vårt boende till ett förändrat klimat.

Eftersom vi tillbringar uppemot 90 procent av vår tid inomhus, främst i våra bostäder, är det bekymmersamt att hela 48 procent inte anser att deras bostad är anpassad för att ge en acceptabel inomhustemperatur under en värmebölja.

Säkert har många egen erfarenhet från tidigare värmeböljor; våra bostäder är utformade för att skydda mot kyla snarare än mot hetta. I tider av snabba klimatförändringar är det viktigt att kunna anpassa sitt boende till hetare somrar.

Men enbart 4 procent anser sig ha mycket stora möjligheter till detta och 26 procent ganska stora möjligheter, medan hela 58 procent anser sig ha ganska små eller mycket små möjligheter att anpassa sin bostad för ett varmare klimat och kraftiga värmeböljor. 8 procent anger att de inte har några möjligheter alls, allt enligt en färsk opinionsundersökning från Novus som Sweco beställt.

Att känna oro för en situation man inte kan påverka är förstås frustrerande, med en stark social dimension.

Ju lägre inkomst, desto sämre möjlighet att anpassa sitt boende till framtida värmeböljor. Minst inflytande över sin egen situation har typiskt sett de som bor i hyresrätt, de som bor i andrahand, och de i äldreboende.

De äldre drabbas därmed trippelt, eftersom de också är mer känsliga mot högre temperaturer och tillbringar en större del av sin tid inomhus.

Samtidigt är dessa grupper de samhället lättast kan hjälpa. Hyresrätter ägs och förvaltas av allmännyttan, ofta i kommunal regi. Äldreboenden är kommunala eller kommunalt upphandlade, och många nya ska etableras med goda möjligheter att göra rätt från början.

Swecos Urban Insight-rapport ”Building resilience: being young and getting old in a hotter Europe” visar att en anpassning av våra bostäder till ett varmare klimat kan ske med redan kända lösningar. Det kan ske även i befintligt bestånd, och till rimlig kostnad.

Att anpassa sig till ett förändrat klimat kan verka som ett misslyckande; vi ska ju hejda klimatförändringarna.

Den bistra sanningen är dock att varken de svenska eller världens långsiktiga utsläppsminskningar alls är takt med vare sig vår egen klimatlag eller det globala Parisavtalets krav.

Utsläppsminskningarna måste ta fart, men kommuner och riksdag har också ett starkt mandat att anpassa vårt boende till ett varmare klimat.

Mattias Goldmann

hållbarhetschef, Sweco

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel