Annons
Vidare till skovdenyheter.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Coronarecessionen kan ha passerat botten

Den djupa recession som coronapandemin orsakat verkar ha passerat botten. Men det betyder inte att det värsta är över. Vågen av varsel, konkurser och kreditförluster befaras fortsätta öka, liksom risken för kraftiga prisfall på bostadsmarknaden.

Stämningsläget i ekonomin har börjat vända uppåt i maj, från bottenlåga nivåer i april. Det är bilden som framträder från allt fler index från olika länder.

En bekräftelse för svensk del kommer med Konjunkturinstitutets barometer på torsdag, där preliminära data också indikerar en uppgång i maj.

– Alla indikatorer som vi har fått hittills för maj har ju studsat upp lite, säger SEB-ekonomen Marcus Widén.

Självklar riktning

Han pekar bland annat på det tyska institutet GFK:s index för konsumentförtroende, men tillägger att bilden är densamma i många andra länder.

– Riktningen är självklar, säger han.

Samma sak syntes i inköpschefsindex förra veckan och i måndagens så kallade Ifo-index från Tyskland.

Hur djup botten varit kommer klarna de närmaste veckorna, när faktiska produktions- och BNP-data för april börjar redovisas.

En tidig värdemätare på djupet i raset blir fredagens franska mätning av aprilkonsumtionen. För svensk del kommer en tung BNP-signal på torsdag nästa vecka i form av aprilsiffror över näringslivets produktion av varor och tjänster. Och veckan därpå väntas både svensk och europeisk statistik för aprilkonsumtionen.

– Då kan vi börja värdera hur djupt det här är, säger Marcus Widén.

Marknaden försöker som vanligt vara steget före. Risktagandet bland investerare har ökat igen sedan en tid. Det syns på räntor och valutor, men även på oljepriset, som fortsätter sträva uppåt efter en extremt turbulent tid.

Vet lite om konsekvenserna

Stockholmsbörsen tappade i vad som kan kallas en coronakrasch en dryg tredjedel av sitt värde från slutet av februari till slutet av mars. Men sedan dess har penningpolitiska stimulanser, finanspolitiska stödåtgärder och – kanske mest av allt – politiska beslut i allt fler länder om att lätta på smittskyddsåtgärder lett till att omkring hälften av börsnedgången återhämtats.

Spridda rapporter om framgångar när det gäller arbetet med att få fram vaccin och behandlingar mot covid-19 har också lyft framtidstron.

Fast coronapandemins ekonomiska konsekvenser på sikt och för det stora flertalet vet vi fortfarande ganska lite om. Arbetsmarknaden släpar som vanligt efter. Och de negativa effekterna bromsas i länder som Sverige även upp av åtgärder, som det statliga stödet till korttidspermitteringar.

Risken för stora varsel, dramatiska konkurser eller kraftiga prisfall på bostadsmarknaden kvarstår troligen året ut, om inte längre enligt Marcus Widén.

– Det ser kanske lite bättre ut än befarat nu. Men det är inte så att riskerna är borta, säger han.

För att jämföra med chocksiffrorna i USA eller Norge under krisen måste man justera för den svenska statistiken för korttidsarbete, som beräknas omfatta 550 000 anställda i år.

Det värsta kvar

I Norge krävs att den som permitteras anmäler sig som arbetslös för att få ut ersättning. I Sverige är det arbetsgivaren som söker stödet och den permitterade syns därmed inte i arbetslösheten.

– Och om du lägger ihop de som är arbetslösa med de korttidspermitterade i Sverige då hamnar du på någonstans mellan 15 och 16 procent av arbetskraften, säger Widén.

En mer exakt beräkning är svår att göra då svenska korttidspermitteringar kan variera ända upp till 80 procent i minskad arbetstid.

– Men många kommer säkert gå från att vara i korttidsarbete till arbetslöshet i höst, säger Widén.

Det är detta scenario som gör att SEB:s prognos för svensk arbetslöshet ligger på en topp kring 14 procent mot slutet av året.

– Botten har passerats när det gäller framtidstro, indikatorer och kanske i BNP-termer. Men på arbetsmarknaden är väl kanske det värsta kvar framåt hösten. Och när krisen börjar äta sig in i arbetsmarknaden får det stor effekt på människor, människors beslut – och på offentliga finanser.

Joakim Goksör/TT