Annons
Vidare till skovdenyheter.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Blandad kompott under teatervåren i Skövde

En fullspäckad vårsäsong står för dörren i Riksteatern Skövdes regi. Åtta levande föreställningar och nio livesändningar i Digitala studion finns på programmet.

På Skövde stadsteater inleds föreningens vårprogram den 26 januari, då uppskattade gruppen 123 Schtunk kommer på besök med föreställningen Världen är en scen.

Den 7 mars kommer Caroline Wennergren med musikföreställningen Drop me off in Harlem. Denna gång är det Timboholmssalen i Skövde kulturfabrik som är skådeplats för konserten, som bygger på ett välkänt stycke av musiklegendaren Duke Ellington.

Redan dagen efter, den 8 mars, kan man söka sig till Salen i Eric Uggla. Där framför Hanna Sundblad tillsammans med två musiker föreställningen En jävla röst om Ester Blenda Nordström, med ett innehåll som sägs passa väl in på den internationella kvinnodagen.

Den 22 mars gästa Teater DOS Bergs bygdegård, där man framför vad som benämns en berättarföreställning med namnet Selma och Lagårdsanna, vilken handlar om Selma Lagerlöf och hennes piga.

Föreställningen Man får väl ställa upp är nästa besök av Riksteatern, som denna gång sker på stadsteatern i kulturhuset den 31 mars. Här framförs en berättelse med det lilla samhället och alla dess beståndsdelar i centrum.

I april månad bjuds därefter på föreställningar den 7, 24 och 25 april. Fauna, som är en internationellt prisad akrobatgrupp är först ut och bjuder på vad benämns ”cirkusteknik i världsklass”. Därefter följer föreställningen Gabriel som är en komedi av finske författaren Mika Waltari, samt slutligen Kartan över oss, som ställer frågan ”Har vi gått vilse eller är på väg att hitta rätt?”

Under samlingsnamnet Digitala studion bjuder Riksteatern Skövde på ett antal livesända dans- och musikföreställningar från Bolsjojteatern i Moskva och Metropolitanoperan i New York. Från Bolsjojteatern får man se Giselle (26/1), Svansjön (23/2) och Jewels (19/4), medan Porgy and Bess (1/2), Agrippina (29/2), Den flygande holländaren (14/3), Tosca (11/4) samt Maria Stuarda (9/5) sänds från New York.

Det blir även en sändning från Kungliga operan i Stockholm, vars uppsättning av La Traviata går att se den 8 februari.

Bra blandning

Britt Larsson är vice ordförande i Riksteatern Skövde och har varit med och satt samman vårens program. Hon hoppas och tror att utbudet ska vara en bra blandning av föreställningar som lockar sin publik. På anmodan kommenterar hon några av föreställningarna lite extra.

– Jag tror att ”Man får väl ställa upp” är rolig. Den är skriven av Adde Malmberg och har sin utgångspunkt i mindre orter och ideellt arbetande människor. Malmberg själv beskriver den som en fars, men den är ändå tankeväckande.

– Gabriel tror jag också kan vara rolig. Det är en finsk pjäs som framförs på finska. Men det finns text på svenska, så alla kan gå och se den, säger Britt Larsson.

Själv tycker hon om sångerskan Caroline Wennergren, som bland annat sjunger jazz.

– Det gillar jag. Dessutom är hon även en duktig buktalare, vilket också finns med i föreställningen, konstaterar Britt.

Uppskattade sändningar

När det kommer till musiken lyfter hon gärna livesändningarna som erbjuds i Digitala studion.

– De här sändningarna går ut till miljoner människor över hela världen, så man är en del av något stort när man ser dem. De är också väldigt uppskattade här hos oss. Vi har en stampublik som gillar opera och balett, säger Britt.

Själv tycker hon att Digitala studion är ett bra sätt att få tillgång till en mängd stora uppsättningar från två världskända arenor.

– Om det finns något att invända så är det att aktörerna kan komma lite för nära ibland. Och helhetsbilden försvinner lite med den här typen av utsändning, kommenterar Britt.

Utifrån ert perspektiv, hur skulle du vilja beskriva intresset för teater i Skövde rent allmänt?

– Med åren har det blivit svårare att få publik till föreställningarna. Det är en stor konkurrens om människors tid idag. Ska vi fylla stadsteatern med 500 sittplatser, så vill det till något extra. Som exempelvis en föreställning med Jonas Gardell.

– Men vi är ändå nöjda med den beläggning vi har. Vi är inget vinstdrivande företag utan behöver bara gå jämnt upp och klara våra utgifter, säger Britt Larsson.