Annons
Vidare till skovdenyheter.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Barn och utbildning om ekonomin: "Bättre än utgångsläget"

Prognosen för första tertialen för barn och utbildningsnämnden visar på ett minus på 9,1 miljoner kronor. – Vi är inte riktigt framme. Det är åtta månader kvar och det är ett mer osäkert år än någonsin på grund av corona. Men det här är ändå bättre än utgångsläget, säger nämndens ordförande Anders Karlsson (M).

– Vi hade ett bokslut där vi låg ungefär 25 miljoner back och med tanke på det är nio miljoner inte jättestort. Det beror förstås på allt det arbete som gjorts ute i verksamheten, säger Anders Karlsson.

Inom grundskolan har man exempelvis lyckats gå från ett minus på 14 miljoner till ett minus på 5, 2 miljoner på enheterna.

– Det är en ganska stor skillnad och beror på att man har jobbat på bra med att hitta lösningar ute i verksamheterna.

Förskolan har en ekonomi i balans och förskolans enheter har en prognos med ett överskott på 1 miljon kronor.

Även gymnasiesärskolan har lyckats bra, anser nämnden.

– Gymnasiesärskolan hade ett ganska kraftigt underskott på 3, 8 miljoner, nu visar prognosen på att man går back med 0, 5 miljoner. Det är bra att lyckas hämta in ett sådant underskott. Det är glädjande att se att man klarat att hålla både kvalitet och ekonomi i balans.

Färre elever

Det är främst gymnasiet som ännu inte hamnat i balans i relation till budget. Ett skäl är att man fått färre elever än man räknat med.

För gymnasieskolan uppgår det prognostiserade underskottet till 6,4 miljoner kronor. Gymnasieskolan har färre elever än budgeterat vilket motsvarar ett minus på 4,2 miljoner kronor.

– Det är enheterna på gymnasiet som står för underskottet. Även om de gjort ett bra arbete sedan bokslutet så har enheterna svårigheter med att nå balans.

Främst är det det estetiska programmet, restaurang och livsmedel samt IM, introduktionsprogrammet, som sticker ut och här beror det delvis på att kommunen fått mindre bidrag från staten.

– Vi har tappat tre miljoner från Migrationsverket samtidigt som vi har ett mindre elevantal på IM, säger sektorchef Katarina Lindberg.

Nollsummespel

Med de minskade statsbidragen har tillskottet till nämnden redan ätits upp.

– Det blir ett nollsummespel och det finns med i den här prognosen. För hela sektorn så har vi tappat totalt sju miljoner i bidrag, samtidigt som vi fått tio, då återstår tre miljoner.

Vilka åtgärder tittar ni på utifrån det här resultatet?

– Enheterna har försökt anpassa sin organisation efter sin budget. Det vi tittar på nu är administration och ledningsorganisation och på antalet inriktningar på program, säger sektorchef Katarina Lindberg.

Hon förklarar att man i nämnden letar utgifter över lag.

– Vi har gjort genomlysningar på många övergripande kostnader som inte påverkar enheterna, som hur lokaler nyttjas och sett över telefonabonnemang. Personalen är viktig och där vill vi lägga pengarna i första hand, säger Katarina Lindberg.

Totalt sett tycker nämnden att det är en bra prognos.

– Det tycker jag med tanke på utgångsläget. Ingen har varit med om ett sådant här år och vet hur det påverkar verksamheten. Så jag tycker det ser hoppfullt ut. Vi löser uppgiften, säger ordförande Anders Karlsson.