Skjutfältet i Älvdalen ligger under Skaraborgs regementes ansvar. Det gör även ytterligare tio övnings- och skjutfält placerade i Dalarna, Värmland, Närke, Västergötland och Östergötland.

I samband med övningsverksamheten som bedrivs på områdena används många olika typer av ammunition. Normalt sett ska den brisera vid användning, men det kan också hända att oexploderad ammunition blir kvar i terrängen.

– I anslutning till övning ska alla granater räknas. Därefter är det meningen att odetonerade exemplar ska lokaliseras och oskadliggöras efteråt, förklarar Anders Edholm chef för övnings- och skjutfältsavdelningen på Skaraborgs regemente, P4.

– Vi letar årligen efter kvarliggande ammunition i syfte att minimera risken, men vi hittar inte allt. Vissa områden är även använda över lång tid. Det innebär att gammal ammunition kan ligga kvar i markerna utan att det är känt exakt var, tillägger han.

Vanligtvis händer inget med ammunitionen där den ligger på marken. Däremot exploderar den i samband med uppvärmning, som exempelvis vid en brand.

Detta hände i samband med den stora skogsbranden på Älvdalens skjutfält i somras, då flera blindgångare detonerade med kraftiga smällar.

Explosionerna orsakade inga olyckor. Händelserna visade dock tydligt på riskerna som finns och har lett till att såväl militär som räddningstjänster har samlat sina erfarenheter för att lära inför motsvarande situationer i framtiden.

Annons

På onsdagen möttes ett 50-tal personer Skaraborgs regemente på ett seminarium om brandbekämpning på de militära skjutfälten. Deltagarna kom från räddningstjänsterna inom de regioner där skjutfälten finns, samt från Försvaret och Fortifikationsverket, där sistnämnda myndighet äger skjutfälten.

Anders Edholm och Johan Szymanski, brandchef på Brandkåren Norra Dalarna höll i samlingen och delgav den församlade skaran många erfarenheter från sommarens händelser.

Edholm berättar bland annat att Skaraborgs regemente redan innan branden hade börjat jobbat med att förtydliga och systematisera de dokumenterade riskanalyserna för de olika övningsområdena.

Efteråt har arbetet intensifierats men även samordnats med räddningstjänsterna i de områden där skjutfälten ligger, så sett att cheferna för respektive skjutfält har redovisat analyserna för räddningscheferna.

– Vi har identifierat riskområdena på skjutfälten och försökt skapa en total bild över dem avseende riskerna, förklarar Edholm.

– Inom försvaret har vi har haft den här vetskapen även tidigare, men nu förmedlar vi den även till andra som behöver ha kunskapen.

På Brandkåren Norra Dalarna har man å sin sida jobbat med att ta fram en insatsplan med ett flödesschema för hur arbetet ska gå till på ett skjutfält.

– Vår plan visar på vilka platser inom ett område som det krävs säkerhetsavstånd i släckningsarbetet. Men det kan också handla om hur man kan använda drönare i övervakningsarbetet, berättar Johan Szymanski.

– Syftet med planen är att man ska ta rätt beslut i rätt läge. Grunden för allt är att ingen ska utsättas för fara i sådana här insatser.