Fler och fler kvinnliga pionjärer i medievärlden lyfts fram. Biografin om Ester Blenda Nordström, som var vår första undersökande journalist, har i månader legat i topp på bästsäljarlistorna. Stor uppmärksamhet fick första kvällstidningsjournalisten Yvonne de Geer som skrivit sina memoarer och som tillsammans med Sonia ”Sonny” Gustafsson för övrigt också var Jönköpings första kvinnliga journalist.

I Presshistorisk årsbok 2018 uppmärksammas nu ännu en kvinnlig pionjär - pressfotografen Alma Haag på Dagens Nyheter.

Det beskrevs hur hon kom susandes utrustad med kamera, magnesiumpulver och stativ. Det var vid en tid när yrket fortfarande var i sin linda och veckolönen var 30 kronor. Ledighet kunde bara tas ut varannan söndag och en kväll i veckan.

Vi kan tänka oss vilken häftig upplevelse det var för Alma, uppvuxen under enkla förhållanden i västgötska Sparlösa, att få fotografera både kungar, presidenter, idrottsstjärnor, politiker, författare och kända personer från film- och musikvärlden. Hennes unika bilder finns kvar, men själv är hon i dag nästan glömd. Viss anledning till att forna tiders pressfotografer förblev ganska anonyma kan vara att de inte förrän en bra bit in på 1900-talet fick sina namn utsatta under bilderna. Att Arianna Bommarco Catomeris i Presshistorisk årsbok nu lyfter fram Alma Haag i ljuset igen känns fint. Det går ju också att googla på flera av Almas unika historiska bilder.

Annons

En privat bild på Alma Haag som visas på utställningen "Upphovsmannen är en kvinna".
Foto: Privat

I Karin Milles artikel om kvinnotidskrifterna som politisk kraft handlar det också om presshistoria ur kvinnoperspektiv. Rörelsen för kvinnlig rösträtt startade egna tidningar - som Tidskrift för hemmet redan 1859, Dagny, som var Fredrika Bremerförbundets föreningstidskrift som senare bytte namn till Hertha, och den ännu existerande Morgonbris. I dessa opinionsbildande tidskrifter refererades från möten och tillställningar. Mindre handlar det, noterar Karin Milles, om kvinnornas personliga tankar och känslor.

En hel del spott och spe fick ju rösträttskvinnorna utstå och bilden av dem utmålades i hånfulla ordalag och karikatyrer. Själva var de förstås noga med att förmedla en positiv bild av rörelsens kvinnor och lät sig aldrig kuvas i sin kamp för kvinnosaken.

Särskilt uppmärksammas i andra artiklar i årsboken 2018 politikern Carl Lindhagen som 1910 motionerade i riksdagen om åtgärder för att minska ”partipressens förvildande inverkan” och provokatören Leonard Ljunglund som skrev ett brev som i en förlängning bidrog till bildandet av Pressens Opinionsnämnd.

Att Svenska Dagbladets understreckare fyller - minst - 100 år uppmärksammas av Per Rydén. Bo Bernhardsson skriver om tidningens Arbetets sista strid och tid - där Arbetets tidigare chefredaktör och blivande landshövdingen i Jönköpings län, Lars Engqvist, var en av dem som agerade intensivt för att försöka rädda tidningen. År 2000 var tidningssagan all och det skrevs bittert om ”mordet på en tidning”

Mia Gerdin, som bland annat ledde Spinnrock - ett musikprogram med kvinnliga förtecken - berättar i artikeln Radioaktiva minnen om programmet som väckte stor uppmärksamhet när det startade 1978. Att bli kallad karlhatare och att få frågor som ”Vem fan tror du att du är” hörde i början till vardagligheterna. Efter 42 på flera sätt omvälvande år i radion tackar Mia för sig och kan i dag säkert skratta gott åt gamla krönikor där hon beskrevs som en av de radiopratare som ”har gett det planlösa pladdrandet ett ansikte”.

Mer om Alma Haag

Arianna Bommarco Catomeris som skrivit om Alma Haag i Presshistorisk årsbok är också en av ..

Mer om Alma Haag

Arianna Bommarco Catomeris som skrivit om Alma Haag i Presshistorisk årsbok är också en av curatorerna till utställningen "Upphovsmannen är en kvinna" som just handlar om de första kvinnliga pressfotograferna. Utställningen visas nästa gång på Kulturen i Lund, där den öppnar den 6:e oktober. Dokumentärfilmen "Upphovmannen var en kvinna" finns på SVT Play.