När läsning på digitala plattformar ökar och faktasvaret blott är en googling bort, så är det helt logiskt att det ges ut en av ström av stora, påkostade böcker som ska slå oss med häpnad.

Den nyutkomna växtboken ”Botanicum” av Katie Scott är både storslagen och konstnärlig. Första delen i serien, ”Animalium” från 2015, var lika hänförande, men jag gissar att del tre, ”Dinosaurium”, som kommer i höst, kommer att bli den som går hem hos barnen allra bäst.

Skolplanscher

Själv lockas jag av botaniska illustrationer som ser ut som gamla skolplanscher, jag som sprungit på loppis i tjugo år och älskar gamla saker. Jag vill ha dessa vackra bilder av solros, ananasväxter, ginko och klätterväxter på mina väggar.

Växterna är satta i sitt sammanhang och det är oerhört välskrivet och faktaspäckat. Jag lär mig hur jordnötter växer och hur en brun ädelbanan kan se ut. Men Botanicum är med sin gammaldags, lite stela layout inte alltför barnvänlig. Många ord är avancerade även för mig som vuxen.

Boken beskrivs som ett museum, men jag tänker på den som coffee table-bok eller som ett uppslagsverk. Den seriösa framtoningen och det detaljerade innehållet strävar kanske efter att hålla kvar kunskapen, att göra den evig. Genom att låtsas att inte vara en bok utan ett museum, ett sådant med salar, montrar och högt tak, läggs ett distanserande historiskt filter på. Och faktiskt är det de delar som handlar om hur växtriket utvecklats på jorden genom tiderna som fångar mig mest.

Annons

Bok om bin

Ett annat praktverk, ”Stora boken om bin” av Piotr Socha, spelar också på retrokänslan, men blinkar till en senare tid. Den är relativt tillgänglig delvis tack vare de härliga, humoristiska teckningarna. Det underlättar dock om man är så pass intresserad, eller gammal, att man hänger med på de historiska delarna, till exempel om hur man såg på bin under antiken och Napoleontiden.

Tryckt på tjockt matt papper med vackra färgillustrationer över hela uppslaget är även detta en imponerande bok. Bin har under flera år minskat i antal så det känns naturligt att en bibok för barn kommer just nu. Den kanske rent av får oss att slopa gifter och börja odla bin på taket eller på tomten?

Jag gillar hur boken tar upp alla möjliga aspekter av bin, inte bara det traditionellt biologiska med arbetsbin, drönare, drottning och pollinering. Bin har funnits i minst 100 miljoner år, teknik som är inspirerad av bin heter bionik och på en plats i Kina fick man efter många års giftanvändning klättra upp i träden och handpollinera!

Äventyrare

Sarah Sheppards humoristiska faktaböcker för barn känner vi igen. Hon slog igenom med ”Massor av dinosaurier” (2008) och hennes senaste, i serien "Jorden runt", är lika bra. ”Upptäckare & äventyrare” är mindre än de övriga två, men full av humor och lättillgänglig kunskap.

Det är populärt i många stora böcker att ha ett vimmel av små stycken och bilder, vilket kan vara läckert, men ofta ger lätt svindel. Sheppards bok har däremot en mind-map-liknande struktur med pilar, text, pratbubblor och figurer som hör ihop och fungerar åskådliggörande.

Hennes pricksäkra kommentarer ger oss också en samtida reflektion. En skylt varnar för att boken innehåller många gubbar och vikingarna beskrivs som ”bråkiga typer”. Ett plus för att den icke västerländska upptäckaren Ibn Battuta är med och att en expeditions sömmerska, Ada Blackjack, synliggörs.

Det blir verkligen en spännande och rolig jorden-runt-resa för de yngre barnen med ett uppdaterat perspektiv på gamla hjältar.

Sammanfattningsvis, kanske slipper vi att välja bok. En bok för varje ålder och en till de vuxna?