I veckan ordnades en träff för de branddrabbade i Parkstugan i Ryd. På plats fanns bland annat Marie Almenfors, som själv bodde i den brandhärjade fastigheten på Timmervägen 17, och som hade en del kritiska åsikter om kommunens insatser under branden.

Lena Friberg är chef för sektor socialtjänst på Skövde kommun och sammankallar och leder även kommunens så kallade posom-grupp, där förkortningen står för psykiskt och socialt omhändertagande, som ska träda in vid speciella krissituationer.

När hon hör kritiken konstaterar hon att hon inte känner igen sig i beskrivningen av situationen. Hon påpekar att kommunen hade extra personal i tjänst på flera platser under natten och dagarna som följde. Dessutom hade ordinarie funktioner som skola, socialtjänst och vård- och omsorg, och medborgarservicen extra fokus på krisarbetet under den intensiva perioden.

– Det har tillförts extra resurser och satsningar ute i Ryd i samband med och efter branden. På torsdagen veckan efter hade vi ett avstämningsmöte i posomgruppen för att se hur läget var och om vi skulle behöva fortsätta längre med några insatser.

– Kyrkan meddelade då att de hade haft extra öppet, men bara haft ett fåtal besökande. Vårdcentralen hade också haft det lugnt och bara haft något enstaka stödsamtal. Skolan i sin tur hade gått igenom branden med eleverna och elevhälsan hade varit i beredskap, men inte behövt tillsätta några extra resurser. Utifrån den informationen bedömde vi att det fortsatta arbetet kunde hanteras inom ordinarie verksamhet, konstaterar Lena Friberg.

Annons

Det har efterfrågats någon form av kommunal kriscentrum. Kommentar till det?

– Vi har inte upprättat någon fysisk plats på det sättet, men hade personal på plats på Balders kontor helgen efter branden. Då var även biblioteket och Flamman extra öppet och vi hade personal som rörde sig i centrum, säger Friberg.

– Familjecentral i Ryd har också varit öppen som vanligt, de har kunnat fånga upp signaler om det funnits föräldrar och barn som haft särskilda behov. Dessutom har kyrkan varit extra öppen.

Det sägs att informationen på hemsidan kom ut sent. Vad säger du om det?

– Numret för stöd till föräldrar och barn kom ut på måndagen eller tisdagen efter den första helgen. Där hade vi kanske varit lite snabbare, men det mest akuta var att se till att folk fick tak över huvudet. Sen tog vi nästa steg.

– Men informationen har inte bara spridits via hemsidan utan vi har även varit med på informationsmötena som hållits och kommunicerat via skolan, kyrkorna och familjecentral, så vi har även andra kanaler att nå ut med informationen, säger Friberg.

Hur har ni jobbat gentemot drabbade som inte behärskar det svenska språket?

– På det första informationsmötet tog vi hjälp av personer som fanns i omgivningen som tolkade. Det bästa hade varit om man haft en tydlig bild av vilka som behövde hjälp och haft tolkhjälp på alla men där är jag osäker om det var så, så det klart det finns en svårighet när det gäller språk.

En åsikt som kom till uttryck var att ”hade det här hänt någon annanstans i stan så hade krishjälpen sett annorlunda ut”. Hur vill du bemöta detta?

– Det är jätteolyckligt om man har den inställningen. Den hjälp vi kan ge och de skyldigheter vi har i det här läget är detsamma oavsett var i kommunen olyckan inträffar.

Kan det vara så att det finns för höga förväntningar på vad samhället kan och ska bidra med i sådana här sammanhang?

– Ibland tror jag att det. Ta exempelvis det här med försäkringar, där har varje enskild medborgare ett eget ansvar att ombesörja den delen. Där har kommunen ingen skyldighet och det är heller ingen automatik att det allmänna går in och ersätter. Tyvärr var det negativt att se att det var så många som inte hade hemförsäkringar i samband med branden i Ryd.

Vad gör ni med de erfarenheter ni fått från den här händelsen?

– Vi har redan börjat titta på hur arbetet har fungerat den här perioden, vad har vi sett och vad hade vi kunnat göra annorlunda? Sen kommer vi att ha en uppföljning igen i posomgruppen och göra ytterligare en utvärdering, säger Lena Friberg.

Så fungerar arbetet i krissituationer och posomgruppen

I samhället finns verksamheter som har till uppgift att ge stöd till personer till vardags, ..

Så fungerar arbetet i krissituationer och posomgruppen

I samhället finns verksamheter som har till uppgift att ge stöd till personer till vardags, som socialtjänst, vårdcentraler och elevhälsan i skolan. Dessa institutioner har till uppgift att ge stöd även i krissituationer, enligt principen att hjälpen i möjligaste mån ska ges av den ordinarie verksamheten.

Vid en mindre kris fortsätter verksamheterna därmed att jobba inom sina respektive områden men vid en större kris, som branden i Ryd, då det bedöms att det krävs en större samordning mellan de olika samhällsinstitutionerna aktiveras posomgruppen, och synkroniserar arbetet i de olika verksamheterna.

I Skövde består posomgruppen av de olika sektorerna socialtjänst, skola och vård- och omsorg. Dessutom ingår primärvården och Svenska kyrkan.

En kommun måste inte ha en grupp exakt i den formen som finns i Skövde. Vid extraordinära händelser ska man dock kunna ge krisstöd och kunna bistå kommuninvånarna.