Det var vid en rutinkontroll den 12 januari som Livsmedelsverkets kontrollant hade synpunkter på rengöringen av slaktkrokar, skålar och annan utrustning som används vid svinslakten, att det inte var ordenligt gjort.

Efter två uppföljande kontroller var Livsmedelsverket ändå inte nöjd med de åtgärder som slakteriet gjort. Det som har gjort att Livsmedelverket inte varit nöjda är bland annat att det fortfarande vid uppföljningarna har funnits intorkar blod och rester av vävnader på delar av utrustningen.

Annons

— Efter livsmedelsverkets första kontroll tillsattes åtgärder för de punkter som ej var tillfredsställande. De insatser som gjordes var tillräckliga och resultatet blev bra – dock ej för organkrokarna. All utrustning i hela slakteriet görs ordentligt rent varje dag och kontrolleras innan vi startar för dagen. Organkrokarna skall dessutom rengöras under drift. Det är här vi inte har lyckats till 100%. De görs rent i tre steg med vatten – kallt, varmt, kallt. Första steget har inte sköljt bort proteiner tillräckligt, och därmed har resterna bränt fast i nästa steg, där det är 82-gradigt vatten. De produkter som kommer i kontakt med krokarna är strupar som säljs som hundmat, kommenterar Skövde slakteris vikarierande kvalitetschef Camilla Morell.

Livsmedelsverket anser att slakteriet saknar ändamålsenliga rutiner för att rengöra utrustning som kommer i kontant med bukorgan och bröstorgan på svinlinjen. Nu skärper myndigheten tonen och kräver att man ser till att förutsättningar och rutiner för att hålla utrustningen ren fungerar. Hotet är slakteriet annars kan komma att tvingas att betala vite - böter - på 50 000 kronor för varje påbörjad kalandermånad från och med 1 mars.

Skövde slakteri slaktar 1 100 grisar per dag, i snitt 138 grisar i timmen. Vissa sjukdomstillstånd och sjukliga förändringar upptäcks inte förrän efter att djuret är slaktat. Olyckor kan inträffa där tarmar och magar spricker som kan förorena inredning och utrustning. Slaktvolymen, bandhastigheten och de oförutsägbara sjukdomstillstånden innebär att det måste finnas rutiner som hindrar att bakterier sprids mellan djurkroppar och till utrusning, anser Livsmedelsverket.

— Vi ser naturligtvis allvarligt på problemet, det skall vara rent på kroken mellan varje användningstillfälle, och sätter skyndsamt in åtgärder för att det inte skall kvarstå, säger Camilla Morell.