Väl godkänt för skolmåltiden.

Så heter ett treårigt projekt som finansieras av Västra Götalandsregionens Folkhälsokommitté och drivs av Måltid Sverige och Skolmatsakademin i samarbete med forskare vid Örebro universitet.

Fler elever med fullständiga betyg är målet och här kan lunchen, med rätt förutsättningar, göra skillnad, resonerar man.

– Utöver att ge näring och energi kan skolmåltiden också lära eleverna om hälsosam och hållbar livsstil samt väcka nyfikenhet och kunskap om olika livsmedel och hur de produceras. Den kan även knytas till flera ämnen och öka måluppfyllelsen inom till exempel biologi, geografi, historia, svenska och matematik, uppger projektledaren Lina Andersson Fasth.

För att nå dit behövs en strukturell förändring av hur skolmåltiden förvaltas i skolan.

Och det är här som det treåriga projektet kommer in. Man vill helt enkelt ta fram en modell för schemalagda luncher och undersöka skolmåltidens möjligheter att fungera som pedagogisk resurs.

Hittills deltar tre pilotskolor: Trädgårdsstadens skola i Skövde, Karl Johansskolan i Göteborg och Paradisskolan i Trollhättan. Ytterligare en skola ska delta, vilken är inte klart ännu, enligt projektledaren.

– Alla skolor i Skövde blev erbjudna att delta. Vi är en nystartad skola och kände att projektet passade oss och att det skulle vara spännande att vara med i det, förklarar Helena Birgersson, rektor på Trädgårdsstadens skola.

Annons

Pedagogiska måltider i sig är inte unikt. På skolorna som deltar i projektet är den dock, till skillnad från hur det fungerar på andra skolor, förlagd mellan två lektioner utan mellanliggande rast, förklarar Birgersson.

– De schemalagda aktiviteterna efter måltiden kan se väldigt olika ut, men det är inte förrän efter aktiviteten som eleverna har rast, säger hon.

Måltiden infaller på samma tid varje dag och varje klass har förbestämda platser som de äter vid, tillsammans med en eller flera pedagoger.

Helena Birgersson betonar att det också handlar om att påverka skolans psykosociala miljö så att eleverna känner sig trygga med övriga elever.

– Vi är alltid många vuxna i matsalen och när barnen kommer och tar mat spelas lågmäld musik i lokalen. En bit in i lunchen ringer vi i en klocka och då infaller den så kallade femminutaren då det ska vara tyst. När de fem minuterna gått tystnar musiken och då är det fritt fram att prata igen. Barnen tycker att det är skönt och alla fokuserar på att äta.

Energi-intaget under skoldagen har en tydlig koppling till elevernas prestation och när projektet avslutas ska det treåriga arbetet, som hela tiden följs av forskare från Örebro universitet, landa i en modell för schemaläggning av måltider under lektionstid.

Mat