– Det var väldigt positivt att så många frivilliga kom för att hjälpa till. Det svåra var att hålla koll på var alla befann sig. I en sådan här situation måste man ha kontroll, annars kan det gå illa. Polisen täckte de större strategiska infartsvägarna så obehöriga inte kunde ta sig in i det avstängda insatsområdet. Trafikverket kallade in alla sina väglotsar i regionen så de fick ha kontroll på de mindre vägarna. Ibland fanns det småvägar som vi inte hade resurser att bevaka då fick vi helt enkelt tippa ett lass grus på dessa så det blev omöjligt att ta sig in i området, berättade Lars Carlsson.

Trots dessa åtgärder påträffades fem thailändska bärplockare inne i området. De transporterades därifrån helskinnade. Lars berättar vidare om hur fort elden kan vända. Manskapet på en bandvagn blev instängda i rök och eld och andra resurser fick ta sig in i eldhavet för att få ut dessa.

Åsknedslag

Dryga 30-talet personer kom till Kulturladan för att höra Lars Carlsson berätta om sina erfarenheter som insatsledare för bandvagnar under de stora skogsbränderna i mellersta Sverige somrarna 2014 och 2018.
Foto: Anna Dagman

I Ljusdals kommun hade åskan antänt skogen i tre olika områden någon vecka in i juli 2018. De tre brandområdena låg väster och söder om tätorten Kårböle. Förutom polisen och Trafikverket var det många instanser som var involverade i arbetet att släcka bränderna.

Lantmäteriet levererade nya kartor varje morgon. Länsstyrelsen övervakade insatsen. Kustbevakningen sökte glödbränder med värmekamera. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) höll i den övergripande organisationen, rekvirerade resurser och dirigerade dessa till rätt ställe. De byggde även övernattningsläger så manskapet kunde få några timmars vila mellan passen.

Annons

De lokala räddningstjänsterna deltog med alla personella och maskinella resurser de hade. Därtill kom alla privata och lokala aktörer, grävmaskinister, schaktmaskinister, skogsentreprenörer, lantbrukare och så vidare.

– Ganska snabbt organiserade några privatpersoner försörjning av mat, dricka, rena kläder och liknande till manskapet. Illvilliga rykten hävdade att dessa personer gjorde avans för egen vinning, vilket medförde att denna resurs ströps några dagar, vilket inte var så lyckat. En erfarenhet att dra av detta är att om en liknande situation uppstår igen så bör någon lokal förening eller annan organisation stå bakom försörjningen av förnödenheter, säger Lars och vänder sig menande till några delägare från Häradsallmänningen Hökensås.

Breda brandgator

– Vi hade ju rönt en del erfarenheter från branden i Sala 2014 och vid insatsen 2018 tog vi detta till hjälp. 2014 sattes släckningsresurserna in alldeles för nära brandhärdarna. Nu tog vi våra nordamerikanska kollegor på orden. Deras råd var att räkna ut var elden kunde befinna sig om tre dagar och arbeta utifrån den gränsen och mot elden, berättar Lars.

Alltså gjorde man 60 meter breda brandgator som en yttre gräns. I dessa gator tog man bort allt brännbart. Det var bara sten och sand kvar i en 60 meter bred linje genom skogen, ofta utmed en körbar väg. Andra strategiska vägar som gick genom utsatta områden trafikerades av lantbrukare med gödselspridare som vattenbegöt marken så långt in i skogen deras utrustningen klarade.

Efter någon vecka kom hjälp från Europa. Italienska flygplan, helikoptrar, brandfordon och inte minst manskap. Trafikverkets bandvagnar gick dygnet runt och nu rekvirerades ännu fler från Svenska kraftnät.

Resurser

– Bandvagnar är det fordon som lättast tar sig fram ute i markerna. Att vattenbomba från luften med flygplan och helikopter är effektivt för att dämpa elden men sedan måste man in på marknivå för att släcka.

Avslutningsvis sammanfattade Lars de erfarenheter man rönt som gäller den beredskap som bör finnas tillgänglig.

På varje räddningstjänst borde det finnas en pärm med hållpunkter på hur man ska agera i händelse av skogsbrand. Liknande handledning finns att tillgå vid andra extraordinära händelser.

De lokala resurserna som entreprenörer, gödseltunnor och annan utrustning som kan behöva kallas in bör kartläggas.

Det bör finnas en organisering för att samordna lokala resurser i form av förnödenheter, mat och möjlighet till vila.

Bränsleförsörjningen är en annan springande punkt. Man måste kunna tanka upp de olika fordonen ute vid uppsamlingsområdet. I Ljusdal körde Trafikverket fram en tankbil med bensin och diesel, drivmedelsnotan stannade på 2,2 miljoner.

– Sist men inte minst försök att tänka ut lösningar innan katastrofen händer, ha en beredskapsplan för återsamlingsplatser för manskap och privatpersoner och håll lokala kartmaterial uppdaterade med de nya skogsvägar som anläggs.

Arrangemanget genomfördes som ett led i det Leaderprojekt som Daretorpsbygdens Intresseförenings driver för att utöka och datorisera Daretorps skogsmuseum.

Lena E Jonsson