När Vätterndagen arrangerades i Motala presenterades färsk forskning om vattnet i Vättern. Vattnet är viktigt för Skaraborg som vattentäkt, via Kommunalförbundet Skaraborgsvatten får Falköping sin vattenförsörjningen liksom Skövde och Skara kommuner.

Fakta: Mikroplast i vardagen

I flera produkter som används dagligen kan finnas mikroplaster. Det handlar bland anna..

Fakta: Mikroplast i vardagen

I flera produkter som används dagligen kan finnas mikroplaster. Det handlar bland annat om smink, raklödder och tandkräm. I innehållsförteckningen ska man hålla utkik efter polyeten (förkortas PE) och polymetylmetakrylat (PMMA). Det är benämningen på två vanliga mikroplaster.

Forskningen visade att det finns en koncentration mikroplast som är högre än den i Östersjön.

– Vi gjorde en begränsad mätning och då har vi kommit fram till att det är mikroplaster i Vättern som är i paritet med andra undersökningar som gjorts i svenska vatten.

Det säger Anna Kärrman vid Örebro universitet som tillsammans med ett team lett undersökningen. Hon har tidigare utfört undersökningar i just Östersjön.

– Det vi redan vet är att vi har väldigt mycket plastmaterial som ligger och flyter på ytan i våra sjöar och våra hav. Exakt vilken effekt det ger har vi bara skrapat på ytan på, säger hon.

Mikroplastpartiklar är i den storlek att fiskar misstar det som föda. På så vis kan miljögifter ta sig in i näringskedjan då mikroplast binder dessa.

– Det finns mycket kemikalier i miljön som vi släppt ut och sedan ligger kvar i kretsloppet. En plastpartikel kan ha hög koncentration miljögifter även om inte vattnet har det.

Det kan då ge fysiska effekter på fiskar och fåglar. Det kan påverka djurens tarmkanaler och ge en falsk mättnadskänsla. Vättern är också en dricksvattentäkt för en kvarts miljon människor. Även Örebro län är aspirant på att dricka Vätterns vatten. Men om mikroplast har någon påverkan på dricksvattnet är svårt att säga.

– Nej, det skulle jag inte tro men jag kan egentligen inte uttala mig om det.

Det är inte fastslaget exakt vad plastpartiklarna kommer ifrån. Men man kan slå fast att det är människans verk.

Måns Lindell på vattenenheten på Länsstyrelsen är den som har beställt den här undersökningen. De fick finansiering av staten för att göra den.

– Det har bedrivits forskning i världshaven men ytterst lite i insjöar. Vättern är alltid intressant att undersöka, säger han.

I vår kommer nya undersökningar göras för att få fördjupad kunskap. Han uppmanar också folk att se över sin plastkonsumtion.

– Man måste se över sitt dagliga liv och leverne. Det finns stora plastprodukter som sen bryts ner. Men det finns också de som är små från början och de finns till exempel i kosmetika, säger han.