Intresset för skrivande fanns där tidigt, men skoltiden blev strulig och hon missade mycket i undervisningen, något som hon senare skulle ta igen med studier på Komvux och universitet.

Profilen: Lena Dirsäter

Aktuell: Med debutboken ”Det hände i Toscana”.

Yrke: Konsult.

Ålder: 57 år.

Bo..

Profilen: Lena Dirsäter

Aktuell: Med debutboken ”Det hände i Toscana”.

Yrke: Konsult.

Ålder: 57 år.

Bor: I Toscana och i bostadsrätt i Falköping.

Familj, Mamma, syskon, syskonbarn.

Intressen: Skriva, fotografera, träffa människor.

Läser: Gärna svenska författare, gärna gamla klassiker.

Ser på tv: Kunskapskanalen.

Motto: Ta ett helvete i taget!

Men i sitt yrke, som i huvudsak har varit tjänster inom kommunal förvaltning, har hon vid några tillfällen råkat illa ut.

— Jag har upplevt att som chef bli mobbad på min arbetsplats, att bli förminskad och osynliggjord. En sån där långsam mobbning som bryter ner dig.

Hon vet också hur det är att vara arbetslös. Under en femårsperiod sökte hon resultatlöst ett par hundra jobb. Dessutom hade hon efter nästan 20 års äktenskap skilt sig och hade senare ett himmel- och helveteförhållande med en gift man. Till sist blev det för mycket. Hon ville bort.

— Pengarna som jag sparat ihop till en ny bil blev istället en enkel biljett till Toscana.

Lena Dirsäter beskriver sig som en stark, modig, kreativ och nyfiken person med stort frihetsbehov. Men både jobben och männen påverkade såväl frihet som skaparkraft.

— Byråkrati dödar kreativitet, säger hon. Jag kände att jag måste ifrån både jobb och relationer, iväg också från Sverige och från alla ifrågasättande svenskar. Ja, allt det jag upplevde som inskränkthet. Även i äktenskapet kände jag mig ofri. Jag skilde mig och kan aldrig gå tillbaka till buren. Vinsten att vara fri är för mig det största i livet.

Annons

Lenas livsbejakande bok ”Det hände i Toscana” är en utlämnande skildring av hennes första månader i Italien. En bok om kärlek, först och främst till Italien, men också till människorna och livet där.

— Italienarna är ett öppet folk. De har temperament och för dem är det tillåtet att visa känslor. Det får gärna vara lite oordning omkring dem ibland. Jag känner igen mig i deras sätt att leva och vara.

Trots den sköna friheten i Italien och alla lyckokänslor som där så ofta uppfyller henne kan hon ibland sakna den samhörighet i vardagen man kan ha i en bra relation. Och visst har Luther ibland kommit farande och satt sig på hennes axel.

— Jobb och rutiner skapar dock struktur i tillvaron. Och visst söker jag fortfarande kärlek. I boken berättar jag om den vackre italienaren Mario som jag blev förälskad i, men tillsammans med honom, som vill ha en kvinna som sköter hemmet, hade jag blivit ofri igen.

Trots, eller tack vare, tidigare motgångar och svårigheter har Lena Dirsäter ett starkt självförtroende. Ett motto är: ”På det bara!”. Ett annat: ”Nu är jag som jag är. Jag duger!".

— Många har försökt knäcka mig, men jag är okuvlig, säger hon.

Och tillägger med ett skratt: ”När människor ifrågasätter mitt uppbrott och mitt nya sätt att leva, då skyller jag på galenskap. Det känns härligt!”.

Numera arbetar Lena Dirsäter som konsult inom socialt arbete. När hon för tre år sedan for till Italien så var det på obestämd tid.

— Inga datum. Datum är kontroll, säger hon.

Nu delar hon året mellan Sverige och Italien och har en lägenhet i Falköping.

— För trots allt älskar jag ju Sverige också.

Men när hon skriver så är det alltid i Italien. Hon upplever att Sverige har en dämpande effekt både på henne själv och på kreativiteten.

— Jag har aldrig mått så bra som nu i 55-årsåldern. Mitt mål är att kunna leva på skrivandet samtidigt som jag föreläser och har min hemsida. Jag har ett jättebra liv. Jag är privilegierad. Jag är fri, stark och lycklig.

Och hon har en uppmaning till en del av oss andra:

— Våga drömma om ett annat liv!