Så dök de upp, kvartetten som säger sig kämpa för varenda en av välfärdens kronor. Januaripartierna returnerade den boll som oppositionen i förra veckan spelade över på regeringens planhalva, när Moderaterna förklarade sig redo att lägga en extra ändringsbudget i riksdagens finansutskott.

Finansminister Magdalena Andersson (S) såg nöjd ut när hon kunde leverera fem miljarder kronor extra till välfärden. Det är mer än vad Moderaterna la fram, konstaterade Andersson. Det stämmer inte riktigt.

Moderaterna vill skjuta till tre miljarder till kommuner och regioner samt 2,6 miljarder kronor till rättsväsende och polis. Totalt är förslaget värt 5,6 miljarder. Det är i princip samma summa som Januaripartierna lägger fram.

Kommuner och regioner får tillskott på fem miljarder, medan rättsväsendet bara får 750 miljoner kronor varav en tredjedel går till ungdomsvård. Totalt sett satsas alltså 150 miljoner kronor mer än M-förslaget.

Så visst, regeringen klår oppositionen på en punkt: Man ger två miljarder mer till kommuner och regioner. Men till rättsväsendet blir det cirka två miljarder mindre än M-förslaget. Argumentet från S, att deras förslag ger mer än M, är knappt en halv sanning.

Annons

Samtidigt är det parodiskt att finansministern triumferar med att ha vunnit budstriden. Anderssons chef, statsminister Stefan Löfven, stod i förra veckan i riksdagens talarstol och sköt ner Vänsterpartiets krav på tio extra miljarder till välfärden med argumentet att den som värnar välfärden inte ägnar sig åt sifferbingo.

Det är precis så här det inte kan gå till, att lyfta ett finger och säga en siffra. Man gör inte så om man tror på svensk välfärd”, lät Löfven förstå i ett replikskifte med partiledare Jonas Sjöstedt. Är det okej när regeringen säger en siffra, men inte oppositionen?

Vänsterpartiet är inte tillfreds med de extra fem miljarderna, meddelade både Sjöstedt och ekonomisk-politiske talesperson Ulla Andersson. Inget konstigt med det. Men varje gång Vänsterpartiet tycker att de statliga utgifterna är för låga bör ses som en vinst för skattebetalarna. Den enskilt viktigaste lärdomen är dock att regeringen egentligen inte kommer med några tillskott.

Januaripartierna är redan överens om att trappa upp tillskotten till välfärden från fem miljarder i år till tio miljarder nästa år. Den ökning på fem miljarder som skulle kommit nästa år tidigareläggs till i år. Det betyder dock inte att kommunerna får fem nya extra miljarder nästa år, utan enbart de tio som är planerade.

De fem miljarder som regeringen presenterat är dessutom fem miljarder mindre på andra områden. Pengarna måste tas från andra utgifter eller satsningar, men varifrån de ska tas kunde ingen svara på. Det senaste budgetutspelet lär oss därför två saker.

Dels att summan av statsbidragen äro konstant. Dels att förväntningarna på politiken är väldigt låga när svenska riksdagspolitiker ändå lyckas bråka om vem som står för den största ökningen.