Samt den läsare som orkar läsa mitt inlägg. Krami är ett fantastiskt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Kriminalvården på nationell nivå, SKL Sveriges Kommuner och Landsting har i utformningen och vidareutvecklingen av Krami varit delaktiga. Då vi i Sverige har kommunalt självstyre är det sedan upp till kommunerna själva att ingå samverkan genom avtalsskrivning. Krami startade i Sverige 1980 och finns i dag i de flesta län, på ett 20-tal platser med liknande upplägg.

Relaterat: Tuffa sparkravet - slår mot utsatta i Skövde: ”Det kommer att märkas”

Kramis förebild finns att finna i Danmark på så kallade Tamu, träningsskolor, statliga skolor som ger elever som gått ut det ordinarie skolsystemet med bottenbetyg eller inga betyg alls en andra och tredje chans. Pedagogiken i dessa skolor bygger på en filosofi, en människosyn som är inspirerad av humanism och existentialism. Begrepp som frihet, ansvar, handling och konsekvens är grundläggande inslag i konsekvenspedagogikens teori. Teorins fader är Jens Bay.

I praktiken arbetar vi med att stärka individen ge eller förmedla nödvändig kunskap hur det är att "bli en vanlig Svensson", se och jobba framåt mot deltagarens egna mål så länge det överensstämmer med Kramis mål, att bli självförsörjande. Det fina och unika med Krami är att man är alltid välkommen tillbaka om man blir utskriven exempelvis på grund av ett återfall till sitt tidigare missbruk. Återinskrivning sker under förutsättning att deltagaren åter är drogfri och har vidtagit mått och steg som gör att hen har minskat risken för ett nytt återfall.

Annons

Då Arbetsförmedlingen och Kriminalvården är statliga myndigheter som arbetar även utanför Skövde kommungräns vänder sig Krami till personer med ett tidigare kriminellt och/eller missbruk som är boende i gamla Skaraborg. Då Skövde står för sin tredjedel av kostnaderna fakturerar Skövde de andra kommunerna en mindre summa. Krami Skövde har funnits sedan 2013.

Flera forskare har försökt att räkna ut vad en missbrukare/livsstilskriminell kostar samhället i rena ekonomiska termer. Jag hänvisar till nationalekonomen Ingvar Nilsson som på Passus (Fryshusets avhopparverksamhet) uppdrag räknade fram en genomsnittskostnad på 23 miljoner kronor per person som är aktivt kriminell under ca 15 år. Enligt Ingvar Nilsson fördelar sig kostnader så här: produktionsförlusterna 8 miljoner kronor, brott mot allmänhet och företag 5 miljoner, rättsväsendet 3 miljoner, Försäkringskassan 2,5 miljoner, kommunerna och landstingen två miljoner var och Arbetsförmedlingen en halv miljon.

Det är sant att Krami Skövde haft ett för lågt antal deltagare det senaste året, vilket jag skyller glädjande nog enkom på högkonjunkturen. Tyvärr spår konjunkturinstitut att nuvarande högkonjunktur har nått sin högsta punkt, alla kan vi nog lista ut vem som få gå först, när företagen ska dra ner på sina lönekostnader.

Som privatperson och kommuninnevånare tror jag inte att Skövde kommun kommer att tjäna en enda krona på att gå ur samarbetet med Krami. Risken är stor med de, av mig uppfattade, nedmonteringar av service som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan genomför kommer Skövde få en ökat kostnad genom antalet kommuninvånare som måste beviljas försörjningsstöd.

Min uppfattning är att Skövde kommun med flera behöver se helheten i kommunens uppdrag och kostnader, inte som nu där varje litet område ska konkurrera med liknande verksamhet. För mig går fortsatt stöd till utsatta grupper, alla dagar i veckan före en linbana till Billingen eller renoverade torg.

Att ha få varit en liten del av en Krami deltagarens resa är en ynnest. Att se människor växa och våga är fantastiskt, vilket jag alltid kommer bära med mig. Jag går nu vidare i min organisation med andra spännande uppdrag men med en klar förvissning om att mina kommande löne- och sedan pensionskostnader har jag själv tjänat ihop genom att under 4 år arbetat i Krami.

Lilian Björk, före detta anställd på Krami, Kriminalvårdens representant

Relaterat: De vill att fler kriminella ska hitta jobb
Relaterat: Tillsammans bryter de den onda cirkeln