Den senaste veckan har temperaturen sjunkit rejält. Sommarvärmen är definitivt över, och för EU-migranterna från Rumänien stundar hårdare tider.

Förra vintern ordnade kyrkorna i Skövde så att de fick bo i husvagnar. I våras gick tillståndet ut. Sedan dess har EU-migranterna bott i ett tältläger i ett grönområde strax utanför centrum. Men förra veckan blev det klart. Kommunen har åter gett tillåtelse att ställa upp två husvagnar över vintern. Och det är Simion glad över.

— Vi försöker hålla värmen med tjocka täcken, filtar och ytterkläderna på, säger Simion som egentligen heter något annat. Det finns en anledning till att han inte vill framträda med sitt namn.

— Det finns EU-migranter som gör dåliga saker och vi vill inte bli beblandade med dem, förklarar han.

Vi träffar dem i lägret innan det är klart med husvagnar. Tälten står på en prydlig rad i skogsdungen, taken är täckta med presenningar för att stå emot regnet. Tjocka madrasser täcker golvet för att förhindra att kylan tränger in underifrån.

Ett provisoriskt kök är uppbyggt på träpallar utanför tälten där maten värms upp på ett spritkök. Trots den enkla bosättningen är det prydligt, det finns en värdighet mitt i allt det primitiva.

Annons

I Skövde finns ett nätverk där ideella krafter, tillsammans med kyrkor i Skövde, hjälper rumänerna.

— Tack vare dem får vi duscha och tvätta våra kläder. Det är vi väldigt tacksamma för, säger Simion.

David Blondell, pastor i Elimkyrkan, är en av dem som valt att engagera sig.

— Det betyder mycket för de här människorna att bara få komma hem till några som bry sig och visar medmänsklighet.

Hemma i Buzàu har Simion sin familj, fru och två döttrar, åtta månader och åtta år. Sedan två år tillbaka åker han mellan Rumänien och Sverige och tjänar sina pengar, mestadels genom att tigga men också med tillfälliga påhugg.

— Det finns inga jobb hemma. Nu har staden stängt av vattnet eftersom vi inte har kunnat betala, säger han.

Vissa dagar får han ihop ett par hundra kronor, andra inte mer än 25.

— Då pantar jag burkar.

De pengar han själv inte behöver för mat skickas till familjen, till mat och kläder och för att dottern ska kunna gå i skolan.

— Hon är bäst i skolan och har högsta betyg. Simions ögon lyser, det går inte att ta miste på hur stolt han är.

Att sitta på Skövdes gator och tigga är ingen framtid, men just nu är det ett måste för att klara att försörja familjen.

— Min dröm är att kunna stanna i Rumänien, vara med min familj och ha ett jobb som jag kan försörja oss på.