Många barn som är särskilt begåvade upplever att de inte får tillräckligt med utmaningar i skolan. I snitt en elev per klass är särskilt begåvad men okunskapen om dessa barn och deras behov är stor inom skolan. Det skriver en mamma i ett medborgarförslag till Skövde kommun.

LÄS MER: Jag tystnade och kände mig dum

LÄS MER: Tackar musiken för sin begåvning

Hon vill att det tas fram en handlingsplan i kommunen för hur särskilt begåvade barn ska identifieras och få sina behöv uppfyllda.

I ett mejl till tidningen berättar mamman, som vill vara anonym, att hennes dotter som är särskilt begåvad och går i en skola i Skövde har haft det jobbigt emellanåt och inte velat gå till skolan. Tack vare ett gott samarbete med läraren får hon nu utmaningar på lämplig nivå som gör att hon trivs i skolan.

”Hon läste exempelvis 4 000 boksidor under sommarlovet när hon gick i första klass, kunde alfabetet innan hon var två år men framför allt tänker hon och pratar annorlunda jämfört med de flesta andra och är väldigt mån om att vilja lära sig saker, framför allt i skolan.

Nu hoppas vi att hon får fortsätta med utmaningar på rätt nivå. Kanske kommer hon att hoppa över några årskurser för att trivas”.

Annons

I förslaget hänvisar hon till flera rapporter, bland annat en från Skolinspektionen där en tredjedel av 42 000 tillfrågade niondeklassare tycker att utmaningarna i skolan är för få. Samma rapport visar att en tredjedel av pedagogerna anser att det är viktigt att eleverna väntar in varandra för att gå framåt tillsammans.

”Att år efter år få vänta in andra elever tar inte bara ifrån dem möjligheter att utveckla studieteknik och frustrationstolerans för det som tänjer deras kapacitet utan leder ofta till utåtagerande eller inåtvändhet”.

Mamman skriver också att det ibland framförs argument att särskilt begåvade barn måste hållas tillbaka av rättviseskäl och för att vara draglok och kanske gratis hjälplärare i klassen men påpekar att barnet lika gärna kan bli ett stökigt störmoment om det inte får sina behov uppfyllda.