Utbrytningarna till pizzerian på lunchrasten har minskat drastiskt på Stenstorpsskolan. Det intygar Per Roslund, lärare som tillbringar sina lunchraster i skolmatsalen.

— Attityden till skolmaten här har förändrats. Förut var det fler som sa att maten var äcklig, kanske utan att ha smakat. Idag pratar de om kryddor och smaker. Det har blivit okej att säga ”det här var gott”, säger Per.

Föräldraengagemang

Allt började egentligen för några år sedan. Katalysatorn var en föräldraförening med engagemang.

— Vi reagerade på att Falköpings kommun hade så låg andel ekologisk mat i de offentliga köken, säger Kerstin Schönborg, en av fyra föräldrar som ingår den arbetsgrupp inom föreningen som har drivit frågan.

Tillsammans med Susanne Gegerfelt och Sofia Fahlgren från samma grupp har hon kommit till köket i Stenstorp för att berätta om matundret. i gruppen ingår också Maria Björk.

Kökschefen Arne Petersen sticker varsin tallrik med smakportioner av skollunchen i händerna på dem. Cajuninspirerad jambalaya med sting och en kall sås som balans.

De redan frälsta smakar och blir inte besvikna. Detsamma gäller för brödet som en av kökshjältarna, Lotta Nilsson, precis har plockat ut ur ugnen. Det är bakat på bland annat gröt och är saftigt och fluffigt.

Ökning av ekologiskt

Den där andelen ekologiskt ligger idag på 40 procent i Stenstorpsskolans kök.

— För några år sedan låg andelen på 20 procent i Falköping, säger Susanne och pekar på att regeringen redan 2006 formulerade ett nationellt mål för ekologiska livsmedel inom offentlig sektor - ett mål på 25 procent.

Föräldragruppen påbörjade ett inledningsvis ganska mödosamt arbete med att nå fram med sina synpunkter till kommunen. Både kostchef och politiker adresserades.

En folkmotion skrevs till kommunfullmäktige i april 2014. Där lyfte föräldragruppen från Stenstorp fram att Falköping är en cittaslow-kommun som säger sig ha en klar ekologisk inriktning och värnar produkter med lokala råvaror och hög kvalitet. Enligt skrivelsen som lästes upp i kommunfullmäktige serverades vid den tiden i praktiken fyra typer av ekologiska varor: mjölk, kaffe, bananer och jordgubbar.

— Vi ville bland annat trycka på att andra kommuner har lyckats med att ha mer ekologiskt, säger Susanne.

Gensvaret från fullmäktigeförsamlingen var enligt utsaga svagt, men Stenstorpsföräldrarna gav sig inte. Ett möte med tekniska nämndens ordförande, Dan Gabrielsson (S), följde.

— Efter det fick vi i alla fall igenom att de skulle ta bort lättmargarinerna i skolmatsalen. Så blev det även i andra skolor i Falköping, berättar Susanne.

Fler steg togs vid den här tiden i skolköket: Sockermängderna minskade. Bröd bakades.

Fick spelutrymme

När nuvarande kökschef Arne Petersen kom till Stenstorp 2015 började förändringarna märkas mer och mer. Tidigt hölls möten med föräldragruppen, och det var tydligt att de drog åt samma håll.

— Jag fick en grundidé, och kände att jag fick ett spelutrymme av kostchefen, säger Arne.

Han pekar på ansvar som ett nyckelord i sammanhanget.

— Om alla som jobbar känner att de får och har ansvar då löser sig det mesta, menar kökschefen.

Han pekar på kocken Anna Seveborn som en av de viktiga personerna bakom den positiva mattrenden i Stenstorp. Det är hon som bland annat beställer råvarorna och båda understryker att planering är a och o.

Men kostnadsfrågan som ofta nämns kring ekologiska råvaror och matlagning från grunden: Hur ser ni på den?

— Det handlar om hur man väljer. Att skippa halvfabrikat behöver inte bli dyrare, säger Anna.

I Stenstorp lagas mycket av skolmaten ”allt eftersom”, samtidigt som barnen verkligen äter maten.

— Då får vi ner svinnet och har sparat pengar på det, betonar Arne.

Ingen asiatisk kyckling

Mycket går att förbereda och planera på eftermiddagen innan. Något annat än svenskt kött hamnar inte i ugnar och på stekbord i Stenstorps skolmatkök. Kyckling från Asien finns inte längre på matkartan.

Fisk serveras ofta, och verkar inte längre ge rynkningar på näsan. Det visar en liten rundfrågning bland eleverna som har strömmat till.

— Det är mycket fisk här och det är bra, säger en av skolans åttondeklassare.

— Stekt fisk är asgott, lägger kamraten till han tillfrågas om favoriträtten.

Gruppen runt bordet är rörande överens om att det märks skillnad i Stenstorps skolmatsal.

— För det mest är det ”gött”.

— En del smaker är annorlunda och det är roligt.

— Det är mycket bättre mat nu än när vi gick i sexan.

— Det är ganska viktigt med ekologiskt egentligen.

— Det är bättre lagat nu.

Lärare i matsalen

Att det finns lärare som äter med barnen och finns i matsalen under lunchtiden är en annan faktor som ger mycket mervärde. Det menar både skolkökspersonalen, föräldrarna och inte minst lärarna själva.

— Jag är här närmare 45 minuter under lunchen. Det gör att jag träffar många elever, inte bara de som jag själv undervisar, berättar Per Roslund.

Han ser att skollunchen har blivit en stund att se fram emot för många elever. Det bra näring, bra ork och bra avkoppling. Det är det som leder till en bättre skola och en bättre miljö för alla som arbetar där.

Ibland hittar skolköket på något alldeles extra. Många pratar lyriskt om den gången som grillarna tändes utanför matsalen.

— Vi grillade kyckling och fläskkarré och det kändes att eleverna tyckte att det var något alldeles extra, säger Anna Severborn - en av skolkökskockarna som gör skillnad.

Hon och Arne Petersen ser varje yrkesdag som en ny utmaning. Det gäller att inte slå sig till ro, menar Arne.

— Du är aldrig bättre än din senaste föreställning.