Emelie Espegren och Benjamin Strandman möttes på Högskolan i Skövde, då de båda studerade Psykologisk coachning.

Fakta: Positiva psykologi

I. slutet på 1990-talet insåg Martin Seligman, som forskat i psykisk ohälsa hela sitt liv, att ..

Fakta: Positiva psykologi

I. slutet på 1990-talet insåg Martin Seligman, som forskat i psykisk ohälsa hela sitt liv, att det var för stort fokus på elände och patologi inom psykologin.

Detta. gjorde att folk glömt att också studera det goda i livet. Han ville att psykologi skulle handla lika mycket om att öka välmåendet hos friska individer som att hjälpa de sjuka.

Detta. blev startskottet till uppkomsten av forskningsområdet positiv psykologi som haft en expansiv utveckling de senaste 20 åren.

— För att förenkla utbildningen var den indelad i tre delar under vår studietid, beskriver de. Positiv psykologi innefattade den teoretiska kunskapen och i Evidensbaserad coachning lärde vi oss hur man kan hjälpa andra att tillämpa positiv psykologi i praktiken. Den sista delen var Kognitiv neurovetenskap, där huvudfokus var att studera kopplingen mellan hjärnaktivitet och mentala tillstånd. Genom att kombinera kunskapen från dessa tre kan vi fördjupa vår förståelse om varför vi till exempel upplever positiva eller negativa känslotillstånd.

Hittade en lucka

Fulla av lärdomar efter tre års studier insåg de två vännerna dock ett stort problem:

— Vi gör oftast tvärtom mot vad forskning säger att vi borde göra, just för att vi inte fått den kunskapen. Det räcker inte att bara tänka logiskt eftersom vi människor är betydligt mer komplicerade än så.

Emelie och Benjamin valde att ta saken i egna händer för att nå ut till allmänheten med kunskap och verktyg för personlig utveckling och ökat välmående.

— Många är inte medvetna om att deras liv kunde vara lyckligare och mer harmoniskt genom relativt enkla förändringar, berättar Emelie. Problemet är att vi ofta har en felaktig föreställning om vad som gör oss lyckliga och därför "letar efter lycka" på fel ställen.

Mycket är inlärt

Fakta: Så här kan du göra för att lindra perfektionism

1. Acceptera motgångar. Detta kan du göra genom att skriva om tidigare misslyckanden. Reflektera..

Fakta: Så här kan du göra för att lindra perfektionism

1. Acceptera motgångar. Detta kan du göra genom att skriva om tidigare misslyckanden. Reflektera kring hur det kändes då, hur det känns idag och vilka lärdomar du kan dra från misslyckandet. Du behöver inse att vägen till ditt mål inte kommer att vara spikrak eftersom perfektion inte existerar.

2. Acceptera dina känslor (såväl positiva som negativa). Detta kan du till exempel göra genom att utöva mindfulness meditation, där du tränar din förmåga till närvaro och acceptans i dina upplevelser. Vissa gillar detta, andra inte. Det gäller att hitta den metod som funkar bäst för dig. Huvudsaken är att du tar dig tid att fundera över "Varför tänker/känner jag så här?"

3. Acceptera framgång. Ett sätt att träna denna förmåga är att se över livsområden som är viktiga för dig, exempelvis hälsa, vänner och arbete. Skriv ner hur ditt ideala liv skulle se ut i alla dessa områden om allt var perfekt. När du gjort detta, utforska hur rimliga dessa ideal är när du tar till hänsyn dina ideal i andra livsområden. Justera dina ambitioner till en rimlig nivå. Sätt gärna upp delmål och kom ihåg att även fira de små sakerna i livet också.

4. Acceptera verkligheten. Allas förutsättningar och behov skiljer sig så lär känna dig själv och den värld du lever i. Välj att acceptera dig själv och de som finns omkring dig, oberoende av känslor. Utmana perfektionismen genom att skriva avslut till följande meningar:

• Om jag accepterar motgångar...

• När jag nekar mina känslor...

• Om jag uppskattar mina framgångar 5 procent mera...

• Om jag skulle bli 5 procent mindre perfektionist, skulle jag...

Källa: The Pursuit of Perfect – Tal Ben-Shahar

Annons

Varför är då vissa människor lyckligare än andra? Enligt de forna högskolestudenterna påverkas en persons lyckonivå mycket av gener.

— Men det är inte kört där, tillägger de. 40 procent – nästan hälften av din lycka - styrs av ditt agerande och dina funderingar. Det är hoppfullt eftersom det innebär att många destruktiva tankar och beteenden inte är medfödda utan inlärda sedan barndomen, och därmed kan läras om.

Snedvridna bilder

Benjamin berättar att många studier visar att psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem, speciellt bland unga.

— Det är en helt annan psykologisk press och stress idag, redogör han. En bidragande orsak är att vi jämför oss mer med varandra än tidigare eftersom det blivit så mycket enklare nu genom exempelvis sociala medier och tv.

— Du får lätt en uppfattning av att andra är väldigt lyckliga och har fantastiskt framgångsrika liv om du följer dem på exempelvis Facebook, men den bilden överensstämmer oftast inte med verkligheten, poängterar Emelie. När vi inte ifrågasätter detta utan köper det som sanning ökar vår känsla av att vi är mindre lyckade än andra. Även om det tenderar att ske omedvetet så är det negativt för vårt välmående och kan skapa falska höga förväntningar.

Bryt onda cirklar

Emelie och Benjamin avslöjar att det går att träna sin hjärna på samma sätt som vi tränar resten av våra kroppar:

— Vi vet idag att vår hjärna är pastisk. Det innebär att vi kan träna oss på att förändra våra tankemönster och på så sätt byta ut negativa tankemönster mot positiva. Att lära sig tänka annorlunda kan förändra mycket och bidra till ökat välmående. En del i detta kan vara börja ifrågasätta hur vi ser på livet, oss själva och andra runt omkring oss.

Benjamin tror också att en del skulle må bra av att få en distans till sociala medier.

— Att fundera över hur våra handlingar bidrar till hur vi mår idag och i framtiden är en viktig del för att öka sitt välmående, menar han. Det är viktigt att vi prioriterar sådant som får oss att må bra både nu och senare i livet.