Socialdemokraternas kommunalisering stred samtliga lärarförbund mot på 80-talet. Det lärarkåren såg bakom horisonten var inte en förbättrad skola, tvärtom förutspåddes en kraftig segregering mellan skolor och kommuner. Idag betyder det allt mer vilken skola du går på, snarare än dina egna förutsättningar för att nå godkänt i alla ämnen.

Friskolereformen -92 genomförd av regeringen Bildt, de borgerliga, såg till att friskolor nu också ska få skattemedel för att bedriva dess verksamheter. Det sades att konkurrensen, den fria marknaden, skulle leda svensk skola framåt. Idag är Sverige det enda landet i världen som tillåter vinstdrivande aktiebolag i grund- och gymnasieskola. Offentlighetsprincipen gäller inte heller för de privata skolorna, vilket betyder att de kan roffa åt sig skattemedel, utan att behöva redovisa för befolkningen var pengarna hamnar.

Den fria marknadens skola har dock gett resultat. I SvD Glest mellan lärarna i friskolekoncernerna (01/10/18) visade det sig att samtliga stora skolkoncerner har färre lärare per antal elever. Internationella Engelska skolan har exempelvis 15,3 elever per lärare, samtidigt som de kommunala skolornas motsvarar 11,5. Snittet för alla behöriga lärare på friskolorna är 74 procent, de kommunala skolornas hamnar däremot på 83 procent. Vad friskolorna använder sina skattepengar till är tydligt, och varför dem inte vill öppna upp sina böcker för allmänheten är solklart. För att göra en vinst krävs det att finslipa budgeten. Det fullbordas enklast genom att dra ner på de tunga kostnaderna, nämligen utbildade lärare.

Annons

När ett skolbolag som Internationella Engelska skolan, ägt av kapitalägare, gör en vinst på 154 miljoner kronor är det svårt att inte förundra sig över hur vi hamnade här. Sveriges skola var en gång i tiden av världsklass. Den präglades av likvärdiga möjligheter för alla barn, oavsett födelseort eller klass. Idag ser vi att elever med examen från friskolor i allt större utsträckning får det svårare på deras högskoleutbildningar. Utöver detta risken för skolan att gå i konkurs.

De 10 500 eleverna på John Bauergymnasierna minns förmodligen mycket väl hur lätt ett företag kan frånsäga sig ansvaret att driva en välfärdsverksamhet. Allt detta för delägare i friskolekoncernernas möjlighet att få tjäna pengar på vår välfärd.

Det är god tid att ta tillvara på vår gemensamma välfärd igen. Det är inte för sent att återta skolan från den konkurrenskraftiga börsmarknaden, och göra skolans ändamål tydligt igen. Svenska skolan har inte, och bör inte finnas till för riskkapitalister eller finansmän. En skola för alla våra barn har inte råd med den vinstjakt som råder idag.

Philip Lennerö, Vänsterpartist