Kön till assisterad befruktning för ensamstående kvinnor och par som behöver donerade spermier är runt fyra år. Stora resurser skulle krävas för att korta den.

Det framkom av en rapport till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) om tillgänglighetsläget för reproduktionsmedicin.

Vänsterpartiet vill med anledning av rapporten ge ett förnyat uppdrag för att ta fram förslag på åtgärder, men detta gick inte igenom i HSS.

Jonas Andersson (L), ordförande i HSS, anger som ett skäl att han vill avvakta en ny lag som väntas införas nästa år som gör det möjligt att genomföra assisterad befruktning med donerade könsceller utanför universitetssjukhus. Detta skulle öppna för att köpa in dessa vårdinsatser av privata aktörer.

Enligt Jonas Andersson har man de senaste åren skjutit till pengar till enheten för reproduktionsmedicin, men det är inte enda problemet.

– Det är inte pengar som är det primära problemet, utan förmågan att kunna möta fler patienter i de nuvarande lokalerna och tillgången till spermadonatorer, säger Jonas Andersson.

Verksamheten är trångbodd och ett nytt center för reproduktionsmedicin som planeras på Östra sjukhuset är inte klart förrän om 8-9 år. Det finns också en brist på givare, donatorer av sperma, som bidrar till att förlänga kön. För den som anmäler sig som möjlig donator tar det runt ett år av utredningar och friskhetskontroller med mera innan denna sperma kan användas.

Annons

En förhoppning Jonas Andersson har är att IVF-behandlingar som köps in ska avlasta reproduktionsmedicin.

Även för IVF, provrörsbefruktning, med egna könsceller är väntetiden längre än önskvärt, runt sex månader. Pengar har skjutits till för att köpa in privat vård, men upphandlingen har dragit ut på tiden. I slutet av sommaren kan dessa insatser förhoppningsvis påbörjas.