Autism- och aspergerförbundet presenterade nyligen sin medlemsundersökning om skolgången för elever med diagnoserna. Den visar att 52 procent har uteblivit från skolan under det senaste året, av andra skäl än sjukdomsfrånvaro eller annan beviljad ledighet. Bland elever i grundskolan rör det sig om 58 procent. Flickor i grundskolan utmärker sig, inte minst i årskurs 7 till och med 9. Där har 78 procent varit borta från skolan utan att ha varit sjuka eller fått ledighet beviljad.

Dessutom är det bara 44 procent av eleverna som har fått godkända betyg i svenska, engelska och matematik.

Sofia Nielsen är inte överraskad.

– Jag blev inte jätteförvånad när jag fick rapporten i min hand. Men det är oerhört tragiskt. Det är ju skolresultaten som avgör hur det går i framtiden. Man klassar ut barn redan från början, från samhället. Barn och ungdomar som med rätt förutsättningar skulle kunna gå långt.

Det finns dessutom en stor grupp som inte ens syns i den här statistiken. De sjukskrivna barnen med autism. De som helt enkelt inte orkar med skolan som den ser ut idag och är helt eller delvis sjukskrivna på grund av det. Sofia Nielsen, som utöver sitt engagemang i Autism- och aspergerföreningen, också är sjuksköterska med inriktning på barn- och ungdomspsykiatri, möter föräldrar till dessa barn i båda sina roller.

– Det är många föräldrar som ringer och är förtvivlade.

Annons

Autism- och aspergerförbundet anser att det saknas inkludering i skolan, utifrån de förutsättningar som personer med diagnoser inom autismspektrumet har.

– Det här med att man inte får till det att gå till skolan. Det är ju där den stora kärnan är. Vad är det som gör att så många barn och ungdomar som har diagnosen inte går till skolan? frågar sig Sofia Nielsen.

Klär på sig, äter frukost och borstar tänderna gör de flesta människor nästan automatiskt. För en person med autism kan dessa rutiner kräva mycket energi och tankeverksamhet. När man väl kommer till skolan har man redan lite energi.

Därutöver är skolmiljön full av sinnesintryck som tar energi att bearbeta.

– Den vanliga skolmiljön blir svårhanterbar, säger Sofia Nielsen.

Eleverna ska arbeta självständigt och planera sitt arbete själva.

– Det jag tror är att kraven i skolan har ökat. Till och med barn som inte har autism har det rätt tufft i skolan i dag. Barn som har autism har det ännu svårare.

Sofia Nielsen, ordförande i Autism- och aspergerföreningen Skaraborg.
Foto: Privat

Förbundet upplever att det i skolan fortfarande finns stor brist på kunskap och kompetens för att undervisa elever med autism och att det kan behövas anpassade grupper i högre grad än vad som finns i dag.

När det gäller betygssättning finns det en paragraf i skollagen som kan användas när man bedömer att en elev på grund av en funktionsnedsättning inte kan uppnå målen: pysparagrafen eller undantagsbestämmelsen kallas den. Den innebär att läraren kan bortse från vissa delar i kunskapskraven om det finns skäl för det.

Men undantagsbestämmelsen tillämpas sällan när det gäller elever med diagnoser inom autismspektrumet.

– Det är få lärare som vet hur den ska användas, säger Sofia Nielsen.

Autism- och aspergerförbundets enkät bygger på 1921 intervjuer bland förbundets medlemmar. Förbundets Skaraborgsförening har omkring 500 medlemmar. Alla har inte själva någon av diagnoserna, utan det är vanligt med familjemedlemskap.