Underskottet på 4, 8 miljoner avser grundskolans enheter och beror främst på att alla enheter ännu inte anpassat sin organisation efter tilldelade ekonomiska ramar. Underskottet är störst på enheter som har tappat elever jämfört med föregående läsår. De minskade elevtalen beror främst på att Raoul Wallenbergskolan från hösten startade upp årskurs 7 i full skala. Flera enheter uppger även att ett ökat antal elever har behov av assistent eller särskilda insatser, vilket ger en ökad kostnad.

I Tertialrapporten skriver barn och utbildningsnämnden att ”när planerade åtgärder är genomförda" visar prognosen på att flera av enheterna som idag visar underskott kommer att ha en budget i balans 2019.

– Rektorer anpassar verksamheten efter den ekonomi som de har. De åtgärder som görs har gjorts på andra skolor innan, och de har ändå nått bra resultat. Så vi är inte oroliga för att det ska hämma elevernas kunskapsnivåer. Vi är trygga med att det ska fungera bra och vi följer det här noga. De medel vi fått från fullmäktige är vad som gäller, säger barn och utbildningsnämndens ordförande Orvar Eriksson (C).

Läs mer här: "Se Varola som en möjlighet"

Underskottet på 4, 8 miljoner kronor för år 2018 motsvarar 0,4 procent av kommunbidraget. Hela förvaltningen har 1, 3 miljarder kronor att jobba med.

Annons

– Rektorernas jobb är att ge en bra undervisning i förhållande till den ram de har och de flesta lyckas bra. Men det har varit ett ansträngt läge i grundskolan. Det har varit en stor rörlighet i lärarkåren som skapat problem för rektorerna, plus att vi fick Raoul Wallenbergskolan som dragit elever. Det har gjort att det varit en svår situation för rektorerna under de här två sista åren, säger nämndens ordförande Orvar Eriksson (C).

– Vår prognos visar ändå på ett betydligt bättre resultat för detta året. Det är fortfarande negativt, men ändå betydligt bättre mot förra prognosen, inflikar sektorchef Katarina Lindberg.

Nämndordförande Orvar Eriksson (C) tillade att man ändå jobbar med människor och att det då gäller att gå fram med rätt tempo.

– Vi kan inte ta fram storsläggan och säga att det ska stämma precis på öret direkt. Successivt blir det rätt och vi känner att det kommer att bli bra framöver, säger Orvar Eriksson.

Sektorchefen ville peka på antalet elever som lämnar gymnasiet med behörighet till högskolan.

– Här ser vi en förbättring, i år är det 68, 6 procent som fått behörighet till högskola från Gymnasium Skövde, jämfört med 61, 4 procent förra året, säger Katarina Lindberg.

– Det är roligt med en positiv trend. Vi känner att vi är på rätt väg i många frågor. Men att förändra ett resultat tar tid, kanske tio år. säger Orvar Eriksson.