Annons

Annons

Annons

Skövde

Insändare
”Taxi till särskolan stjälpte istället för hjälpte”

Sonens taxibilar till skolan har kommit sent oftare än vad de varit i tid. I dagens insändare berättar föräldrarna om en tjänst som snarare stjälpte, än hjälpte.

Detta är en insändare.Åsikterna är skribentens egna.

Bild: Fredrik Sandberg/TT

Annons

Jag och min fru har sex barn mellan 8 och 20 år som alla bor med oss på Källegården i Skövde. Minstingen Simon har grav autism, pratar inte och går i särskola på Lundenskolan. Eftersom det är en hel del logistik på morgnarna och en bit till Lundenskolan, sökte och beviljades vi nu i somras taxi för Simon till och från skolan. Inför skolstarten var vi ganska nervösa över hur han skulle klara att åka taxi och hur chaufförerna skulle behandla honom.

Vi lugnades dock av att han fick en speciell tid då han skulle hämtas – det är viktigt med struktur för Simon – och av beskedet att samtliga chaufförer skulle vara utbildade i hur man bäst hanterar barn med särskilda behov.

Det började också bra den 23 augusti, för taxin var i tid och efter viss tvekan satte sig Simon i taxin utan problem och åkte iväg. Idag är det den 28 september och vi har precis sagt upp tjänsten och berett oss på att börja skjutsa Simon igen.

Annons

Annons

Jag har åkt mycket taxi i jobbet och har nästan aldrig varit med om att den varit försenad. Simons taxibilar har dock varit sena oftare än de varit i tid. Det har rört sig om mellan 5 och 25 minuter, under vilken tid Simon oroligt vankat fram och tillbaka i sina ytterkläder och envist pekat på bilden som visar att han vill åka till skolan.

Det har vidare varit nya chaufförer nästan varje dag och totalt har han haft fler än 20 stycken under den dryga månad han åkt taxi. Ett fåtal av dem har haft någon förkunskap om Simons funktionsnedsättning, t.ex. att han kan försöka öppna bildörren eller spotta när han blir frustrerad. Nästan varje morgon har vi därför fått säga till om att barnlåset måste sättas på. Mardrömmen vore ju att Simon går ur bilen vid ett rödljus.

Dessutom blev min fru åthutad av en taxichaufför som störde sig på att Simon hade spottat i bilen på vägen hem. De flesta har dock varit trevliga, särskilt invandrarna. Ett av problemen är dock att flera av Simons chaufförer har talat så dålig svenska att de knappt gått att kommunicera med. Då kan man inte heller förvänta sig att de ska läsa de skrivna instruktioner om barnlåset som kommunens handläggare hjälpte oss att lägga till.

Ett ytterligare problem är att ”samåkning eftersträvas”. Vi förstår att det finns ekonomiska hänsyn. Men från oss är det 10 minuters bilväg till Lundenskolan. För Simon tar det ofta 30 minuter p.g.a. samåkningen. Då blir Simon uttråkad och reagerar, t.ex. genom att spotta i bilen.

Annons

Kommunens handläggare, särskolan och habiliteringen har häpnat när vi beskrivit problemen, vilket vi gjort upprepade gånger. Kommunen har tydligen gjort en ny upphandling av taxitjänster under sommaren och den nya leverantören sägs ha vissa inkörningsproblem. Den nya leverantören har vidare inte funnit skäl att låta sina chaufförer träffa särskolan för att få information om dess barn. Den ska också enligt kommunen ha svårt att hitta chaufförer då många taxichaufförer skolade om sig under Covid.

Annons

Inget av detta imponerar på oss.

Istället för att få lugn och ro genom taxitjänsten går vi nu ständigt och oroar oss för att taxin ska vara sen så att Simon blir ledsen och så att vi inte ska hinna skjutsa övriga barn till deras skolor, för att någon av de många outbildade chaufförerna ska tappa humöret och skälla på Simon och för att Simon ska knäppa upp bältet, gå ur bilen eller bli ledsen p.g.a. de långa resorna.

Idag, efter att taxin återigen var 22 minuter sen, kände vi båda att det inte längre var värt det. Vi behövde stoppa blodflödet och sade därför omedelbart upp taxitjänsten för Simon. Det blir extra tidsspillan och kostnader för oss, men då vet vi i alla fall att Simon har det bra och att alla våra barn kommer i tid till skolan.

Vi tycker dock synd om de familjer med funktionsnedsatta barn som upplever samma problem, men som inte har samma möjlighet till omställning som vi.

Det här är helt enkelt oacceptabelt.

Peter och Ingela Stafverfeldt

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan