Om huruvida det är bra eller inte att nyhetsmedier i landet kan söka och få driftsstöd - som i folkmun brukar kallas presstöd - får man tycka som man vill om. Men så fungerar det i Sverige sedan 1960-talet - och syftet är i alla fall gott. Landet ska ha en rik medieflora som kan komma så många som möjligt till gagn, för demokratins väl. Det tänket gillar i alla fall jag - staten förstår värdet av att många olika aktörer är med och fixar bra nyheter åt folket och vet att public services resurser ute i bygderna sällan kan mäta sig mot de kommersiella mediernas lokala närvaro. Bra så!

Stålarna dimper dock inte ner utan ansträngning eller motkrav - och kommer inte i så stor mängd att de täcker alla kostnader kopplade till utgivningen. Hugade tidningar får ansöka hos Myndigheten för press, radio och tv och ska också uppfylla villkor om angivna nivåer för exempelvis hushållstäckning på utgivningsorten. Tidningen ska ha minst 1 500 abonnenter - men mer än 30 procent av hushållen får inte prenumerera.

Det är, vet jag som har jobbat på en ”presstödstidning” tidigare, ganska knöligt och även föråldrat vad gäller bedömningskriterierna. Mycket utgår fortfarande från papperstidningens struktur trots att redaktionerna jobbar med starkt onlinefokus och tänker lika mycket på livesändningar som på spaltbredder. Kanske görs det om snart - om man kan komma överens om hur. Stödets utformning diskuteras flitigt nu, i både bransch och politik.

Nåja. Det spelar mindre roll just nu för din tidning - vi får nämligen inget driftsstöd. Det tål att nämnas, eftersom vi då och då hör just presstödet som skäl till varför våra artiklar, eller i alla fall fler av dem, borde vara öppna för alla att läsa. Jag kan förstå tanken - är man med på den statliga mångmiljonkakan kan man väl bjussa på lite mer? Men presstödet är sällan (och ska inte vara heller) ensamt bränsle för att hålla igång redaktionerna - och alldeles oavsett är det ingen fråga för din nyhetsförmedlare.

SN vill gå runt på egen hand - och journalisterna som skriver, fotar, filmar, planerar tidning och sänder live får sina löner betalda av de pengar vi själva tjänar via prenumerationer och annonser. Det är också den enkla anledningen till varför varken tidningen eller artiklarna på sajten eller i appen kan vara gratis. Vi är ett företag precis som alla andra - varan vi säljer är bara journalistik och annonsplats i behändiga paket. På många sätt är den lika viktig som annat vi behöver i vardagen, som mat eller kläder - och inget av detta kan vi ju hämta kostnadsfritt någonstans.

Många brukar tycka att det som är ”viktigt” borde vara öppet för alla att läsa. Den tanken kan jag förstå - men i längden skulle det förstås inte fungera att bara be om inlogg på mindre viktig eller rent av oviktiga publiceringar. Vilka de nu ens skulle vara - vi hoppas ju att det mesta vi publicerar känns viktigt för någon, annars skulle vi givetvis inte göra jobbet alls. Men utan intäkter har vi inga journalister - och då blir inget berättat alls, vare sig öppet eller mot prenumeration.

Vi står knappast utan skuld själva i den här diskussionen, För när tidningarna lanserade sina nyhetssajter var ju allt gratis. Men det har sina skäl. Då var konkurrensen om annonsintäkterna en annan - vi slogs inte på samma sätt med globala mediejättar som Facebook och Google om utrymmena utan var lite av lokala herrar på täppan.

Samtidigt grunnades det då intensivt i all världens mediehus på vilken som var rätt väg att gå för medier som ville erbjuda sin journalistik online till läsarna som föredrog sajt och app. Skulle man kunna finansiera sig bara via annonspengar? Ja, det trodde vissa. Gick det ens att ta betalt på nätet? Det tvekade många på. Jag tror också personligen att vi behövde visa vad vi gick för innan vi började ta betalt. Det gällde att formera sig, hitta rätt rutiner och arbetssätt i en värld som då var ny för oss.

Nu är tiderna andra - digitalt köp och sälj är vardag och de flesta har vant sig vid att handla allt från skor till filmer online. Med tiden har redaktionerna också vässat sig ordentligt i leveransen av journalistik online. Samtidigt har funderingarna kring strategierna för mediehusen landat i att det är prenumerationerna som lär vara vår huvudsakliga inkomstkälla. Gör vi bara bra lokaljournalistik finns intresset för att prenumerera digitalt - modellen är helt enkelt densamma som för den klassiska papperstidningen.

Ingen tror i alla fall att det är bidrag som ska hålla medie-Sverige igång på sikt och få vill det nog. Dock kan stöden vara nödvändiga tills vi har hittat rätt och vet säkert att vår journalistik betalar sig själv.

Din tidning får i alla fall inga - och oavsett vad man sedan tycker om att journalistik precis som andra varor kostar pengar är det bra att känna till. För du som prenumererar är faktiskt med och gör en dunderinsats - både i det lilla, där du håller dig uppdaterad och får koll på ditt lokalsamhälle, och i det stora, där lokaljournalistiken spelar en väldigt viktig roll för demokratin.

För det ska du ha ett stort tack - och jag hoppas att du också är nöjd med det du är med och bekostar.

Vill du ta del av all vår journalistik på sajten och i appen? Här kan du bli prenumerant.