Kulturdepartementet har meddelat att de fem kungsgårdarnas byggnadsminne utökas.

– Samtidigt som de har ett högt kulturhistoriskt värde fungerar de även idag som levande jordbruk. Kulturmiljö utgör en grundsten i ett hållbart samhällsbygge. Därför är det extra roligt att bidra till att dessa gårdar genom utökat skydd kan finnas kvar för framtida generationer, säger kultur- och demokratiminister Amanda Lind i pressmeddelandet.

Sedan tidigare är bebyggelsekärnorna på de fem kungsgårdarna förklarade som statliga byggnadsminnen. Utökningarna av byggnadsminnena gör att jordbruksegendomarna ses som en helhet i kulturmiljövården.

– Man har förstärkt skyddet kort och gott. Man anser att det finns ett så starkt kulturhistoriskt värde, säger förvaltare Urban Wahlström, som förvaltar Höjentorps kungsgård.

Kungsgården arrenderas idag av Jacob Gustavsson som bedriver köttdjursproduktion. Det finns nötkreatur och får på gården och djuren har möjlighet att beta i Höjentorps naturreservat. En gammal loge har byggts om till köttdjursstall.

Sedan 1800-talet har en del slåtter- och betesmarker växt igen. Detta är något man arbetar med att återställa.

– Vi har gallrat för att öppna upp hagarna, vi sparar gamla träd och öppnar historiska hagar, säger Urban Wahlström.

Mangårdsbyggnaden bebos av arrendatorn som även i sin tur hyr ut flyglarna. Det finns också en trädgårdsmästarbostad som Statens fastighetsverk hyr ut och ett torp som tillfälligt står tomt.

Gårdscentrum är privat område, men det finns goda möjligheter att besöka och vandra i andra delar av den stora fastighet som kungsgården utgör. Det finns ett naturreservat med vandringsstigar.

Idag består Höjentorps kungsgård av 274 hektar, varav största delen är skogsmark. Skogen förvaltas i egen regi av Statens fastighetsverk.

Höjentorp gård omnämns första gången 1283 som "Hognathorp" och ägdes av Biskop Brynolf i Skara, skriver Statens fastighetsverk på sin hemsida. Där står också att gården drogs in till staten och blev en kungsgård vid reformationen på 1500-talet.

Medeltidsslottet förstördes av danskarna senare samma sekel, men senare uppförde den blivande Karl IX ett jaktslott där som senare kom att nyttjas som boställe för landshövdingen i Skaraborgs län.

Detta slott brann ner på 1700-talet enligt informationen på hemsidan för att ersättas av den nuvarande mangårdsbyggnaden som Jonas Alströmer lät resa. Alströmer startade vad som betraktas som Sveriges första lantbruksskola på gården, men skolan lades ner 1766.

Så här beskrivs kungsgårdarnas roll i pressmeddelandet: ”Kungsgårdar representerar en viktig del av det statliga kulturarvet. Idag återstår endast ett mindre antal kungsgårdar i statlig ägo.

Kungsgårdarna var en central del i kronans tidiga organisation och maktutövning. Genom att resa runt och bo på de olika kungsgårdarna kunde kungen kontrollera de omkringliggande trakterna. Gårdarna erbjöd mat och hushållning, men fyllde även en viktig funktion för djurhållning av kungens och ridderskapets hästar.

Förutom mark för odling och bete ingår skogar för virke och ved, fiskevatten och ofta djurgårdar eller hjorthagar i anslutning till kungsgårdarna som fungerade som levande skafferi. I senare tider fungerade många kungsgårdar som en del av statens försörjningssystem genom att delas ut som förläningar istället för lön till ämbetsmän och militärer inom Indelningsverket.”

De andra kungsgårdarna vars byggnadsminne nu utökas är Herrsäters kungsgård i Åtvidaberg, Dalby kungsgård i Lund, Hjälmshults kungsgård i Helsingborg och Kastellegårdens kungsgård i Kungsälvs och Göteborgs kommun.