Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Bankernas bolånemarginaler pressas i krisen

Bankernas bolånemarginaler har pressats ned till den lägsta nivån på sex år i coronakrisen, visar beräkningar från Finansinspektionen (FI). Högre finansieringskostnader för storbankerna driver utvecklingen.

I korthet handlar det om att räntorna som storbankerna betalar på sina bostadsobligationer har ökat mer än vad bankerna har höjt utlåningsräntorna till bolånetagare, enligt Magnus Karlsson, chef för FI:s avdelning för makroanalys.

Lån i utländsk valuta

De så kallade säkerställda obligationslånen, med bostäder som pant, är storbankernas primära finansieringskälla för bolån. Och då en del av bankernas obligationslån sker i utländsk valuta, som sedan måste växlas till kronor för att användas till utlåning i Sverige, påverkas bankernas marginaler även av hur valutakursen utvecklas.

Annons

Under årets första kvartal låg bolånemarginalen i genomsnitt på 1,29 procent, vilket kan jämföras med 1,37 procent under fjärde kvartalet. Nivån på bolånemarginalen är därmed den lägsta sedan mars 2014.

TT: Är detta en stressignal från banksektorn?

Annons

– Nej, det skulle jag inte se det som, säger Magnus Karlsson.

Ingen stressignal

Han pekar på att det även kan röra sig om att bankerna inte vill höja utlåningsräntorna, då man vill bevaka marknadsandelar i den ökade konkurrensen. En annan faktor är reporäntan, som höjts och dragit upp ränteläget.

– Alla de här faktorerna har påverkat, säger Magnus Karlsson.

– Så, detta är ingen stressignal från bankerna. De har fortfarande en god intjäning på bolån och kunderna har fortfarande möjlighet till förhandling när det gäller bolånen, tillägger han.

TT: Men varför kan de inte föra ut sina högre kostnader på sina kunder?

– Det kan de göra. Men vi har sett under en tid nu hur mindre aktörer, nischbanker och andra, kommit in på bolånemarknaden och tar en allt större andel av nyutlåningen. Med ökad konkurrens blir det större press på räntesättningen.

Coronarelaterad turbulens

Bankernas utlåningsränta höjdes med nästan 0,10 procentenheter efter det att Riksbanken i december höjde styrräntan med 0,25 procentenheter till noll. Men finansieringskostnaderna för bolån har ökat mer än så, visar FI:s analys.

"Coronarelaterad turbulens på de finansiella marknaderna har bidragit till att öka finansieringskostnaden under slutet av första kvartalet", skriver myndigheten.

Annons

Bankernas kapitalkostnader har samtidigt minskats något i krisen, då FI sänkt kraven på bankenas så kallade kontracykliska buffertar till noll. Detta buffertkrav låg tidigare på 2,5 procent.

Annons

Bolånemarginalen är en teoretiskt beräknad bruttomarginal som FI räknar fram. Den gäller nytecknade bolån med tre månaders bindningstid från storbankerna. Marginalen räknas ut genom att dra bort bankernas finansieringskostnader från vad de tar ut i ränta i genomsnitt.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy