På lördag kväll är det dags för den traditionsenliga Earth Hour då människor uppmanas att stänga av elektroniken och fundera över sin tillvaro.
Den nuvarande coronakrisen prövar samhället på ett sätt som många aldrig tidigare upplevt. I år arrangeras nästan inga publika evenemang vid Earth Hour utan det mesta görs digitalt.
Mängder av levande ljus och nedsläckta byggnader i Indonesiens huvudstad Jakarta vid Eartt Hour för ett år sedan. I år utförs knappt några publika evenemang vid Earth Hour, men det ska uppmärksammas på andra sätt.
Earth Hour är ett initiativ från Världsnaturfonden WWF och uppmärksammades i Sverige för första gången 2009. Sedan dess har Earth Hour alltid genomförts den sista lördagskvällen i mars. Håkan Wirtén, generalsekreterare för WWF i Sverige, säger att intresset för händelsen har växt för varje år och att omkring 90 procent av landets kommuner på olika sätt deltog 2019. Men 2020 är förstås förutsättningarna helt annorlunda. Spridningen av coronaviruset har mer eller mindre gjort att samhället har behövt stängas ned.
Annons
– Jag är väldigt ledsen över att så många har blivit sjuka och har förlorat familjemedlemmar och vänner på grund av coronaviruset. Det vi upplever nu är verkligen fasansfullt. Men möjligen ger det mer insikter i att vi tänker över hur vi lever, hur vi reser och hur vi konsumerar, säger Håkan Wirtén.
Annons
Mer oro för klimatet
Vid Earth Hour, som även detta år är utlyst till klockan 20.30 på lördag kväll, är tanken att elektronik ska stängas av och att lampor ska släckas under de närmaste 60 minuterna.
– Vår manifestation blir annorlunda i år då vi måste all ödmjukhet för den speciella situation som råder. Nästan alla fysiska evenemang har vi behövt ställa in, men vi ska i stället försöka samlas online, säger Håkan Wirtén.
Innan den stora coronakrisen slog till kunde WWF glädja sig åt att en färsk opinionsundersökning visade att medvetenheten hade ökat kring en av deras stora hjärtefrågor - klimatförändringarna. I en undersökning med 1001 svenskar som gjordes mellan 25 februari och 2 mars hade de svarande fått uppge vad de var mest oroliga för i sin tillvaro. Klimatförändringar hamnade högst upp på listan och följdes av oro för exempelvis politisk extremism, terrorism, miljöförstöring, militära konflikter, organiserad brottslighet och ökade flyktingströmmar.
"Svårt att tänka oss"
Oro för en pandemi, virus och sjukdomar fanns faktiskt inte ens med bland svarsalternativen när undersökningen gjordes för fyra veckor sedan.
– Det är svårt att i dag förklara varför. Jag antar att vi alla hade svårt att verkligen tänka oss vad som kunde finnas runt hörnet för bara ett antal veckor sedan, säger Håkan Wirtén.
Han hoppas trots de speciella omständigheterna att många människor ändå vill uppmärksamma Earth Hour på lördagskvällen.
– Vi måste orka hålla två tankar i huvudet. Även efter att vi har tagit oss igenom coronakrisen kommer frågan om klimatförändringarna alltjämt att i högsta grad vara närvarande, säger Håkan Wirtén.