Många undrar vad som egentligen hände när det gäller Anna Ljungberg (m) och konflikten med Barn- och utbildningskontoret. Sanningen är enligt vad jag erfar av säkra källor värre än vad som hittills framkommit.

Det Anna Ljungberg ville göra var att försöka föra ut mer pengar till skolorna. Minska Barn-och utbildningskontorets administrativa kostnader om det var möjligt. I stället ville hon öka skolornas inflytande över sin egen verksamhet. Kort sagt få en bättre skola i Skövde.

Men för att kunna omfördela pengar måste hon först få fram underlag. Hon behövde kunna granska Barn- och utbildningskontorets verksamhet och se vart pengarna går exempelvis kunna se vad alla de 40-talet anställda har för arbetsuppgifter. Hon ville se om man kunde minska overheadkostnaderna.

Hon ville där ha en total ekonomisk genomlysning av verksamheten. Få en tydlighet och transparens. Anna Ljungberg ansåg att det behövdes nya grundläggande strukturer för att få ordning på pengarna. Allt för att sektorn skulle bli mer träffsäkra i sin resursfördelning. Hon ville skapa uppdrag som var mer långsiktiga där exempelvis skolor med störst behov skulle få mer pengar.

I denna verksamhet har hon blivit motarbetad. Underlag har inte tagits fram eller redovisats osv.

Istället har hon hamnat i konflikt med tjänstemännen. Anna ville hålla ett högt tempo i förändringen. Något som tjänstemän reagerat på. Konflikten bottnar i att Anna Ljungberg inte accepterade att politiken skulle styras av tjänstemännen. Utan en politiker med kunskap om skolan som kunde ifrågasätta sektorn ansåg hon att det skulle bli ett totalt tjänstemannastyre. Men alliansledningen tyckte annorlunda.

Förra onsdagen fick hon ett ultimatum. Hon utsattes för ett långt möte där ledningen för kommunen och sektorn riktade anklagelser mot henne. Det accepterades inte att hon som skolperson och politiker granskade sektorns verksamhet. Det ställdes krav på hur hon skulle agera. Istället för att fokusera på sakfrågorna kom det att handla om relationer och roller. För att lösa ”tillitsbristen” skulle det hela enligt uppgift lösas genom täta samtal med både kommundirektören, alliansledningen och sektorschefen samt med externa konsulter. Men Anna ville istället fokusera på sakfrågorna. Inte älta relationsfrågorna.

Många allianspolitiker inklusive Anna har varit besvikna efter att alliansledningen inte stöttade sin nämndordförande utan vek sig för kommunens ledning och tjänstemännen. De tycker inte att saken hanterades på ett professionellt sätt, men ingen inblandad vill offentligt kritisera handläggningen.

De två veckornas samtal som Anna Ljungberg tvingades till var nog för henne. Det var det som fick henne att inte orka längre. Hon kunde inte fortsätta på dessa villkor. Hon ansåg sig enligt vad jag erfarit inte kunna backa från sina krav om insikt i sektorns verksamhet och möjlighet att påverka för skolorna och elevernas skull. Hon ville kunna avgå rakryggad. Var det så här politikens villkor var ville hon inte fortsätta längre.

Skövde har blivit en kompetent politiker fattigare, och Barn- och utbildningskontoret slipper få sin verksamhet granskad.

Gymnasielärare