På midsommardagen för ett år sedan skakade det rejält i Skaraborg. Under veckan som gått rapporterade tidningen om ytterligare tolv skalv det senaste året som troligtvis gått många invånare förbi.

I tidningsarkiven hittade vi äldre artiklar om jordskalv som definitivt märktes.

1995 inträffade ett jordskalv söder om Timmersdala. Det uppmätte 3,5 på richterskalan och enligt Skövde Nyheter (3 februari, 1995) befann sig 100 000 människor i den berörda regionen.

Tidningen pratade då med flera personer som vittnade om skalvets styrka

”Vi bor ju ganska nära epicentrum, så det skakade till rejält i huset. Folk sprang ut på gatorna och undrade vad som hänt. Det fanns förstås många teorier, men efter ett tag kom vi att tänka på jordskalv” beskrev Raymond Torén från Axvall händelsen för SN.

Det fanns andra som snarare trodde att det handlade om militärövningar, men Dagny Andersson från Skövde anade tidigt att det rörde sig om ett jordskalv.

”Det var som en kraftig stöt och sedan fortsatte det med vanliga skakningar” sa hon till tidningen.

Lennart Rudholm från Skövde trodde också att skakningarna i marken vad ett jordskalv, men alla i familjen var inte lika säkra.

”Jag sa genast till min fru att det kunde vara ett jordskalv. Men hon ville ändå att jag skulle gå ner och kolla vår panna. Den var det emellertid inget fel på” sa han till tidningen.

1986 inträffade ett ännu kraftigare skalv i Skaraborg.

”Klockan 16.51 i går började hela Skaraborg skaka och ett dovt muller vandrade genom bygden. Samtidigt hoppade instrumenten på seismologiska institutionen i Uppsala till lite extra och noterade värdet 4,1 på den 9-gradiga Richterskalan” skriver Skaraborgs Läns Tidning (15 juli, 1986) om händelsen.

Hos Renée Eknander på Skaraberg ramlade böckerna i golvet av skalvet.

”Hela huset skakade, jag blev livrädd” sa Renée till tidningens reporter.

Hon och hennes två barn Håkan och Moa sprang ut på gräsmattan, där marken fortfarande vibrerade. Grannen Christer Berg stod också han på sin gräsmatta.

”Jag trodde först att det var en tung grävmaskin som körde på vägen utanför” berättade Christer.

I samma nummer går att läsa många historier där invånare vittnar om hoppande porslin, spruckna skorstenar och svajande hus.

”Bullret var fruktansvärt. Vi väntade först på en bang, men när vi förstod att dånet kom underifrån sprang vi ut, allt medan marken skakade under våra fötter” sa Ewa Wallgren i Ängsbo till SKLT.

Skara domkyrka skakades också om, men tidigare reparationer gjorde att inte en sten lossnade, står det i tidningen.

För kyrkan i Hjo gick det sämre. Där fick ett skalv med en magnitud på 5,4 på richterskalan kyrkan att rämna år 1904. Det hela ska ha skett under pågående gudstjänst.

Om detta kan man läsa i Margaretha Posses bok Herrgårdsliv vid Vättern. Författaren beskriver hur hon själv satt i kyrkbänken när kyrkan började skälva och gunga. Ljuskronor ska ha svajat och rappningen föll från väggar och tak. Gudstjänstdeltagarna ska ha fått panik och flydde ut ur kyrkan.

”Skorstenar föll och kyrkan i Hjo rämnade under pågående gudstjänst. Här finns många bevarade vittnesuppgifter om hur möbler flyttade sig, rappning som föll ner och porslin som välte ur hyllorna” står att läsa i ovan nämnda SN.

Skalvet i oktober 1904 ska enligt Svenska Nationella Seismiska Nätet vara det största man känner till i Sverige i historisk tid. Epicentrum var ute till havs utanför Kosteröarna, men drabbade alltså även Skaraborg ordentligt.

Minns du något av ovan nämnda jordskalv? Hör av dig till oss.