De tre senaste åren har Högskolan i Skövde deltagit i forskningsprojekt AIR (Action, Intention, Recognition) tillsammans med RISE Viktoria, Örebro Universitet och Högskolan i Halmstad.

Fokuset i forskningen har varit hur människor interagerar med olika autonoma system, som industrirobotar, sociala robotar och självkörande bilar.

Under tisdagen och onsdagen hålls en avslutande konferens på Science Park Skövde och ASSAR. Då träffas projektets medlemmar, företag, forskarstuderande och andra intresserade för att diskutera och inspireras av de forskningsresultat miljön levererat under projektets tre år.

Jessica Lindblom på Högskolan i Skövde har varit ledare för projektet under en del av tiden. Hon konstaterar att utvecklingen inom artificiell intelligens, AI, går så fort i dag att det krävs kompetenser från olika områden för att föra forskningen framåt på ett bra sätt.

– I Skövde har vi haft ett paraplytema som håller ihop de olika bitarna. Bland annat har vi jobbat med med de filosofiska aspekterna kring tekniken, som kan maskiner verkligen ha intentioner eller inte?, förklarar Jessica Lindblom.

– Vi har också diskuterat en del forskningsetiska principer. Exempelvis vad vi ska tänka på när det gäller självkörande bilar och ansvarsfrågan avseende den juridiska biten. Det är sådana frågor som också måste ställas, tillägger hon.

Man har även jobbat en del med utvärderingsmetoder av de system som håller på att utvecklas, efter att man sett att det saknas sådana metoder.

– När det kommer ny teknik räcker det inte med tekniken i sig, utan den måste vara anpassad till människors behov och då måste man kunna mäta att den fungerar i en viss kontext, konstaterar Jessica Lindblom.

– Men eftersom människor inte är vana vid exempelvis en självkörande buss, så är det okänd mark forskningsmässigt avseende hur folk uppfattar de här företeelserna, så det behöver vi skapa en bättre förståelse kring.

– Vad händer om man kör den självkörande bilen första gången jämfört med när man gör det den fjärde eller femte gången? Ändrar man då sin upplevelse av tekniken eller hur blir det?, beskriver Jessica.

När projektet startade 2015 var det enligt Jessica Lindblom en liten chansning huruvida det skulle vara ett riktigt val av område. Med facit i hand var det dock i allra högsta grad rätt, konstaterar hon.

– Det är ett område som bara blir hetare och hetare både vad gäller robotar och självkörande bilar, så det var verkligen rätt satsning.

När det gäller AI och robotteknik rent allmänt så finns den redan i människors liv på olika sätt. Robotgräsklipparna som rullar i var och varannan trädgård är ett av de vanligaste exemplen. Fortfarande kvarstår dock en del arbete för att de så kallade autonoma system som AIR-projektet varit inriktat på, är i bruk på mer kommersiell basis.

Oavsett vilken typ av system det handlar om är Jessica Lindblom noga med att understryka ett par saker.

– Tekniken ska vara enkel att använda och det ska medföra en nyttoaspekt. Man ska inte bara ha en robot eller självkörande bil för att det är coolt utan systemen ska ha ett mervärde för användaren.

– När det handlar om teknikutveckling är det inte sällan mycket handlar enbart om tekniken men i det här projektet tittar vi både tekniken och de mjuka värdena, vilket är en styrka, säger Jessica.

Hon påpekar också att begreppet AI är en term som ibland kan låta hotfullt så sett att en del menar att AI kommer att ta över mycket av det människor gör i dag. Själv brukar hon då understryka att den inte är inte smartare än den människa som programmerat den.

– I grunden finns det en mänsklig programmerare som bestämmer hur en AI ska fungera. Den aspekten måste man vara medveten om och där tycker jag att vi forskare måste vara lite självkritiska och ta ett större ansvar och förmedla en korrekt bild.

– Man måste skilja på fakta och fiktion. Den robot man ser på filmer och i teve ger ett synsätt och när så få människor fortfarande har förstahandserfarenhet av robotteknik i verkligheten, så blir det en skillnad mellan vad forskningen gör och kan göra jämfört med fiktionen.

– Där behöver man som forskare tala om hur det faktiskt ligger till. Jag tycker det behöver bli en mer seriös debatt, säger Jessica Lindblom.