Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Falköping

Tyst om önskade dubbelspåret

Sex deltagare vred och vände på Västra stambanans framtid i ett panelsamtal; Stig-Göran Thorén, affärsutvecklare Göteborg hamn, Trafikverkets Fredrik Bärthel, Bjarne Pettersson från Västsvenska handelskammaren, Lennart Karlsson, logistikchef på Jula AB, Jan Bremer, infrastrukturansvarig i Skövde och samordnare för Västra stambanegruppen, och Tomas Arvidsson, Svenska Transportindustriförbundet.

Annons

Tre saker fanns på önskelistan.

Det blev en.

Trafikverket andades inget om två spår till på stambanan mellan Göteborg och Alingsås när infrastrukturplanen för 2018-2029 presenterades i augusti.

Västra stambanan mellan Göteborg och Hallsberg är som en kroppspulsåder i det svenska järnvägsnätet. Den används så mycket det går. 62 persontåg om dagen 1980 blev drygt 170 stycken 2012 och väntas öka till 220 år 2040

Snart fattar regeringen beslut om infrastrukturplanen för åren 2018-2029. Där finns inte den efterfrågade utbyggnaden med ytterligare två spår mellan Alingsås och Göteborg med, en investering för mellan tolv och 14 miljarder kronor.

Annons

– Vi blev chockade i augusti när planen presenterades utan ett nytt dubbelspår, sa riksdagsledamoten Monica Green (S) på det seminarium kring Västra stambanan som Socialdemokraterna i Skaraborg arrangerade på Mössebergsgården på torsdagen.

Den enda större satsning på Västra stambanan är fem förbigångsspår mellan Göteborg och Laxå för en halv miljard kronor.

Annons

– Det kommer att öka kapaciteten, sa Fredrik Bärthel, Trafikverkets region väst, en av deltagarna i seminariet.

Seminariet samlade deltagare från en rad Skaraborgskommuner, och förutom Green var riksdagsledamöterna Sten Bergheden (M) och Erik Ezelius (S) på plats, tillsammans med Patrik Björck (S), som distriktsordförande också värd för seminariet.

Stig-Göran Thorén, affärsutvecklare för Göteborgs hamn, såg Västra stambanan som avgörande för hamnens framtid.

– Att bygga till dubbelspår är som att göra en farledsfördjupning på land, sa han.

Lennart Karlsson, logistikchef på Jula AB som nyligen beslutat köpa kombiterminalen i Falköping, sa att stambanan inte får bli en flaskhals.

– Vi har kört tågpendel sedan 2013, och har tredubblat volymen. Vi menar att en hållbar infrastruktur är bra för vår affär, men steget att gå från järnväg till lastbil är inte så långt…

Jan Bremer, infrastruktursamordnare i Skövde, tryckte på att en utbyggd stambana med kortare restider gör orterna utmed järnvägen mer attraktiva. Kommunerna skulle ha plats för 23 000 nya bostäder nära järnvägsstationerna.

– Järnvägen är viktig för att transportera gods, men också för att flytta kompetens och arbetskraft, sa Bremer.

Annons

Christina Abrahamsson (M), vice KS-ordförande i Herrljunga, frågade sig vad man ska göra nu.

Annons

– Om inte järnväg och hamn fungerar, vad väljer ett företag som Volvo att göra då? Flyttar de till Hamburg? frågade hon retoriskt.

Vad göra nu-frågan fick inget klockrent svar. Men Trafikverkets Fredrik Bärthel lät förstå att en västsvensk samsyn, och lokala initiativ kring att utveckla stambanan likt det Falköping gjort på Marjarp, antagligen skulle öka möjligheterna inför nästa planeringsperiod som sträcker sig mellan 2022 och 2033.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy