Strålande skådespeleri av rutinerade artister
Teater. På tisdagskvällen var det nypremiär för föreställningen Obesvarad kärlek, på Skövde stadsteater. Tomas von Brömssen och Eva Rydberg, som spelar rollerna som Cosme McMoon respektive Florence Foster Jenkins, har fått friska upp minnet från våren förra året, då de gjorde den senast.
Att den har gått för utsålda hus och fått strålande recensioner är inget jag förvånas över. Obesvarad kärlek är en berättelse som verkligen berör. Tankar om livets mening, vars och ens rätt att vara sig själv, vem som har bestämt vad som är rätt och fel – fint och fult – börjar mala. Även funderingar om hur omgivningen uppfattar det jag gör, jämfört med hur jag själv uppfattar det.
Den sanna berättelsen om den förmögna kvinnan Florence Foster Jenkins handlar om hennes önskan att bjuda in omgivningen i det fantastiska, musikaliska universum som hon tyckte sig kliva in i när hon sjöng opera. Ett sällsynt gott självförtroende gjorde att hon missförstod varje ansats från pianisten Cosme, när han försökte berätta att hon sjöng falskt. "Det måste vara pianot som är ostämt!"
Den fina djupa vänskapen mellan Cosme och Florence är rörande, och hans berättelse om deras 12 år tillsammans är varm och fin. Bedrövelsen över hennes oförmåga att sjunga, går med åren över i beundran över hennes självförtroende.
Tomas von Brömssen har en fantastisk mimik, precis som Eva Rydberg, och de passar varandra precis så bra som man instinktivt tänker att de ska göra. Att detta är deras första samarbete är nästan löjligt – de är som gjorda för varann. Med de små gesterna ger de liv, nöd, glädje, ångest och kärlek åt sina karaktärer och i slutscenen var jag glad att jag inte hade mascara.
Ett extra plus också till alla fantastiska klänningar av Lars-Åke "Babsan" Wilhelmsson.
Det kan bara bli högsta betyg. Jag är ledsen, mer kritisk än så kan jag inte vara.
Onsdag i Skövde, torsdag i Vara och fredag i Falköping – missa inte Obesvarad kärlek.
