En unik, svensk modell

Du kan inte ta saker för givet, för det har varit en ständig kamp för att få villkoren i arbetslivet till vad de är i dag.
Du kan inte ta saker för givet, för det har varit en ständig kamp för att få villkoren i arbetslivet till vad de är i dag.

Att ha till exempel fem veckors semester, är ingenting som arbetsgivarna godtyckligt har bestämt. Lagen i nuvarande tappning skrevs 1977, efter påverkan av facket beslutades den i Riksdagen. Facket gör skillnad, till bättre arbetsvillkor. Det finns krafter som vill försämra de arbetsvillkor som under åren har tagits fram, genom lagar och avtal. Tro inget annat.

Att arbeta med fackliga frågor är viktigt för att fackets verksamhet ska fungera. Till din hjälp finns det anställda på ditt fackförbund, som exempelvis ombudsman eller förhandlare, eller förtroendevalda regionalt, lokalt eller i den lokala klubben. Hur är detta möjligt? Jo, vi har ett antal lagar som ger oss denna rättighet, Medbestämmandelagen och Förtroendemannalagen för att nämna några.

Lön enligt lag? Detta är en myt, att man har sin lön reglerad enligt någon lag. Många av de saker som finns i ditt anställningsavtal bestäms i ett kollektivavtal, som är ett komplement till den lagstiftning som finns i Sverige. Lagen om anställningsskydd (LAS) är det grundläggande, men här tas det inte upp någonting om exempelvis lön eller frågor om ersättning om du jobbar övertid eller om du ska få semesterlön – det innebär att du inte kan, enligt lag, kräva någon lön för att jobba – detta regleras i ett kollektivavtal och i det anställningsavtal som du skriver på, tillsammans med din arbetsgivare.

Genom ett kollektivavtal finns ett skydd för dig som anställd, som exempelvis en tjänstepension och grupplivförsäkring. Ett kollektivavtal bygger ut det lagskyddade försäkringsskyddet som är reglerat i Sverige, dock är det viktigt att du som anställd ser över ditt skydd och behov för att se vad du eventuellt kan behöva ha för privata lösningar som komplement. En god idé är att prata med din närmaste Försäkringsinformatör.

Andelen anställda på en arbetsplats som har kollektivavtal har ständigt varit hög i Sverige – runt 85 procent – och antalet medlemmar i olika fackförbund ligger på runt 80 procent, fyra av fem anställda är alltså medlemmar i ett fackförbund, och IFMetall, Kommunal och Unionen är tre av de stora fackförbunden i Sverige. Fackförbunden är organiserade i två intresseorganisationer – Landsorganisationen (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) – och driver frågor i linje med arbetstagarens intressen.

Att ett kollektivavtal berör oss alla är något som aktualiserats allt mer under 2000-talet. Många har inte sett kollektivavtalet som en viktig del för ens egen anställning, utan varit i en tro om att den svenska lagen har räckt. Så är det inte.

Ibland framkommer det vid fackliga utbildningar, att vissa inte vet hur det fungerar. Ett starkt kollektivavtal är en förutsättning för en väl fungerande arbetsmarknad i Sverige, och har så varit sedan 1905, då det första kollektivavtalet skrevs. Detta kallas den svenska modellen.

Tack vare Studieledighetslagen och Förtroendemannalagen finns det goda möjligheter till utbildning (till exempel medlemsutbildning för alla medlemmar) och (grund och vidareutbildning för Förtroendevalda) . Utveckling inom ämnen som berör arbetslivet och arbetsmarknadens parter på olika sätt kan vara intressant. Du ska ha en grund att stå på för att utvecklas, en trygg anställning och ett fungerande arbetsliv. Viktiga frågor tas upp på en facklig utbildning. Ämnen som kan förekomma är; kollektivavtalet, arbetsmarknadslagar, försäkringar med mera – men också det viktigaste av allt; fackets idé samt en insikt om den svenska modellen.

Magnus Hemmingsson

Regler för kommentarer