Det var när Sofia Hallgren var på musikskolan som det hände. Hon hade parkerat sin rosavita Monark utanför Stureplan i centrala Skara och när hon kom ut en dryg halvtimme senare var den borta.

När mamma Anna-Karin fick höra det, suckade hon över långfingrade människor och ringde polisen för att anmäla stölden.

— Precis när jag skulle lägga på luren sa polisen att om jag hittade cykeln inom 24 timmar kunde jag ta tillbaka den. Hade det gått mer än ett dygn skulle jag ringa 112 så att polisen kunde komma och hjälpa till, ifall den hade sålts. Jag hade aldrig reflekterat att vi kunde ta tillbaka cykeln, det var bra att ha med sig i ryggen, säger Anna-Karin, som la ut en efterlysning på Facebook.

Redan efter en timme hade inlägget om den stulna cykeln delats 62 gånger och flera vänner och bekanta lovade att hålla utkik.

Men det var Anna-Karin själv som lyckades hitta den. Efter jobbet, när hon hämtat hunden, åkte hon en sväng i stan.

— Jag tänkte att det var dumt att anmäla stölden och sedan inte leta efter cykeln, förklarar hon.

Hon började på platsen där den försvunnit. Först såg hon ingenting, men så när hon skulle vända bilen och åka vidare kom en tonårspojke cyklande på en rosa och vit damcykel. Snabbt insåg Anna-Karin att det var dotterns.

— Vad är sannolikheten för det?

Efter en stunds tvekan parkerade hon bilen och klev ur. Pojken hade stannat till en bit bort och pratade med några kompisar.

— Jag tar med hunden tänkte jag. Han är visserligen inte så stor, men kunde ändå vara en osäkerhetsfaktor som gav mig lite råg i ryggen, förklarar Anna-Karin, som med bultande hjärta, men bestämda steg närmade sig tonårsgänget.

— "Hej, var har du hittat den där cykeln", frågade jag. Han mumlade något och då bredde jag på och förklarade jag att det var min tolvåriga dotters cykel och att hon var jätteledsen nu för att den var borta, berättar Anna-Karin.

Killen sa något om att han hade fått cykeln.

"Men du ger tillbaka den nu, va?", sa Anna-Karin och så blev det. Hon fick cykeln och gick snabbt därifrån. Sedan ringde hon Sofias pappa, som dottern bor hos varannan vecka. Han kom och hämtade cykeln.

Efteråt har Anna-Karin skrivit ett blogginlägg om händelsen.

— Folk har undrat om jag gav killen en rejäl utskällning, men varför skulle jag göra det? Jag visste ju faktiskt inte om det var han som stal cykeln och jag tror inte att folk är elaka. De gör busstreck och går det så går det. Jag är ingen vän av skräckinjagande medborgargarden. Hade jag varit arg kunde det ha blivit en besvärlig situation. Nu anklagade jag honom aldrig, men jag hoppas att han har tänkt att det inte var så jättesmart att ta cykeln, säger Anna-Karin som till vardags jobbar med kommunikation.

— Jag tror att man ibland ger upp lite för lätt. Det behövs mer civilkurage i samhället, understryker hon.